Frågor och svar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna

  • Jag har ett problem som rör mitt barn. Kan ni hjälpa mig?

    Svar: Nej. Enligt vårt uppdrag får vi inte gå in i enskilda ärenden. Barnombudsmannen hänvisar till rätt instans beroende på vad frågan handlar om. I de flesta fall hänvisar vi till socialtjänsten i kommunen där barnet bor eller till polisen.

    Vi får inte heller granska enskilda fall eller andra myndigheters beslut. Vi kan däremot ta upp enskilda ärenden med syfte att förbättra situationen för barnen på ett generellt plan.

  • Kan jag göra en anmälan till er om ett barn far illa?

    Svar: Nej. Barnombudsmannen får inte ingripa eller ge råd i enskilda ärenden. Akuta ärenden som rör barn hänvisar vi i första hand till socialtjänsten i kommunen där du bor och till polisen.

    Barnombudsmannen kan inte göra någon utredning i ärendet, eftersom vi enligt lag inte får ingripa i enskilda fall. Däremot har vi anmälningsplikt till socialtjänsten i den aktuella kommunen. Det innebär att vi enligt lag har en skyldighet att anmäla om vi får kännedom om att ett barn far illa.

    Om du misstänker att ett barn far illa, till exempel att det misshandlas i hemmet, bör du anmäla det till socialtjänsten i den kommun där barnet befinner sig. Det är viktigt även om du som privatperson inte har någon lagstadgad skyldighet att anmäla.

    När socialtjänsten får in en anmälan inleds en utredning med syfte att undersöka om det finns grund för ett ingripande. Utredningen kan exempelvis innebära samtal mellan personal hos socialtjänsten, barnet och föräldrarna. Den ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader.

  • Vad gör vi om socialtjänsten brister?

    Svar: Ni ska vända er till Socialstyrelsen som är tillsynsmyndighet för alla socialtjänstekontor i hela landet.

  • Vad kan jag göra om mitt barn blir mobbad i skolan?

    Svar: Ni ska prata med läraren och med rektorn. Om det inte hjälper kan ni vända er till Barn- och elevombudet (BEO) som arbetar specifikt mot mobbning i skolan.

  • Mitt barn har speciella behov men får inte det stöd hon behöver. Var ska jag vända mig?

    Svar: Det är kommunerna i första hand som ansvarar för stödet för barn med olika funktionsnedsättningar. Vill du göra en anmälan kan du vända dig till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

  • Arbetsmiljön i mitt barns förskola är dålig, vad kan vi göra?

    Svar: Arbetsmiljölagen gäller inte för förskolan men om du är missnöjd men antal barn i gruppen, buller eller mögel kan du vända dig till kommunen. Det är kommunerna som är tillsynsansvariga för förskolans verksamhet.

  • Vi kan inte komma överens om vad som är bäst för våra barn. Vad gör vi?

    Svar: Ni ska vända er till familjerätten inom socialtjänsten i den kommunen ni bor i. Alternativt kan ni vända er till ett juridiskt biträde eller advokat.

  • Vad är barnkonventionen?

    Svar: FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

    Länderna som ställer sig bakom en konvention skriver under konventionen för att sedan ratificera den. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att landet också folkrättsligt har bundit sig till att förverkliga den.

    I dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Sverige var ett av de första länder som gjorde det 1990.

    Barnkonventionen ger en universell definition, en slags beskrivning, av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Varje person under 18 år räknas som barn, om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt landets nationella lagstiftning.

  • Hur kan man arbeta för barnets bästa?

    Svar: Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Det säger artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). FN:s barnrättskommitté, som kontrollerar att länderna lever upp till rättigheterna, rekommenderar alla länder som har ratificerat barnkonventionen att göra någon form av konsekvensanalyser för barn när man fattar politiska beslut.

    Det finns även en nationell strategi för hur barnkonventionen ska genomföras i landet (Prop. 1997/98:182). Den säger bland annat att konsekvenserna för barn ska analyseras vid statliga beslut som rör barn. Samma strategi ställer även krav på systematik i arbetet, att kommuner och landsting/regioner bör inrätta system för att kunna följa hur barnets bästa förverkligas på alla nivåer i samhället.

    Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan lokala och regionala beslutsfattare arbeta systematiskt för att förbättra barns och ungas levnadsvillkor. Genom ett systematiskt arbetssätt ökar möjligheterna att barnets bästa finns med i beslutsprocesser vilket i sin tur kan medverka till en ökad kvalitet i verksamheter som berör barn och unga.

  • Hur kan man genomföra barnkonventionen i en kommun eller ett landsting?

    Svar: Ett land som har ratificerat barnkonventionen ska vidta alla lämpliga åtgärder när det gäller lagstiftning, administrativa förfaranden och andra handlingar så att de överensstämmer med konventionen.

    Sveriges kommuner spelar en avgörande roll för hur barn och unga har det i sin vardag. Staten har det övergripande ansvaret och ska se till att barnkonventionen genomförs. Men det är till stor del arbetet på regional och lokal nivå som avgör hur väl Sverige lever upp till barnkonventionen.

  • Hur kan man följa upp arbetet med barnkonventionen?

    Svar: Vid förändringar i samhället är det viktigt att kontrollera hur barns och ungas villkor påverkas. Uppföljningar och utvärderingar måste därför göras för att visa hur barnkonventionen har beaktats och vilka effekter beslut eller åtgärder har fått för barn och unga.

    Det är ett viktigt led när man ska formulera nya mål och arbetsmetoder. Barnbokslut är ett exempel på uppföljning.

    Den kommunala revisionen kan särskilt granska hur man har tagit hänsyn till barns och ungas behov. Kommunal revision är demokratiskt kontrollinstrument för all offentlig verksamhet. Revisorerna granskar bland annat om mål, beslut och lagstiftning följs. Revisionen har med sin unika roll möjlighet att följa upp kommunernas och landstingens/regionernas arbete med att förverkliga barnkonventionen.

  • Hur följer Barnombudsmannen arbetet med att genomföra barnkonventionen i Sverige?

    Svar: Barnombudsmannen gör bland annat återkommande undersökningar för att ta reda på hur kommuner, landsting/regioner och statliga myndigheter genomför barnkonventionen.

    Vi för också kontinuerlig dialog med myndigheter som är särskilt viktiga för barn för att uppmärksamma dem på brister. Exempelvis Socialstyrelsen som är tillsynsmyndighet för de barn som är omhändertagna av socialtjänsten. Barnombudsmannen ska enligt lag driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen.

  • Har barn rätt att välja vem de ska bo hos om föräldrarna skiljer sig?

    Svar: I första hand är det föräldrarna som ska bestämma det och då ska de lyssna på vad barnet tycker. Om föräldrarna inte kommer överens är det domstolen som beslutar. Och då ska domstolen ta reda på barnets vilja.

  • Får barn bestämma vilken skola de ska gå i?

    Svar: Nej, det är föräldrarna som bestämmer det. Men i en sådan viktig fråga måste förstås föräldrarna lyssna på vad barnen säger.

  • Vem bestämmer var barnet ska gå i skola vid gemensam vårdnad?

    Svar: Vårdnads-, boende- och umgängesfrågor regleras i föräldrabalken (kapitel 6). Ett barns vårdnadshavare har rättighet och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare bestämmer de som regel tillsammans.

    Gemensam vårdnad bygger alltså på att vårdnadshavarna kan enas i frågor som rör barnet. När det gäller vardagliga beslut, till exempel frågor om barnets sovtider, mat och kläder, får den förälder bestämma som har barnet boende hos sig för tillfället. Det gäller även vid andra beslut som inte kan skjutas upp och där den andra vårdnadshavaren är förhindrad att ta del av beslutet.

    Sådana beslut får inte vara av ”ingripande betydelse” för barnet, om inte barnets bästa kräver det. I förarbetena till föräldrabalken nämns frågor som rör barnets skolgång och bosättning som exempel på sådana beslut. Ett beslut om barnets skolgång kan alltså som regel endast fattas av båda vårdnadshavarna.

  • Jag och min partner ligger i vårdnadstvist, har vår dotter rätt att bestämma var hon ska bo?

    Svar: Vid avgöranden i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge ska alltid principen om barnets bästa komma i främsta rummet.

    För att domstolen ska få en uppfattning om vad som är bäst för barnet är det viktigt att barnet får uttrycka sina egna åsikter och önskemål. Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad. Vid bedömning av vad som är bäst för barnet ska barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna särskilt beaktas
    .
    Dessa bestämmelser överensstämmer med artikel 3 (barnets bästa) och 12 (barnets rätt att komma till tals) i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Artikel 12 sätter ingen undre gräns för när barnet ska få uttrycka sina åsikter. Enligt FN:s kommitté för barnets rättigheter är det uppenbart att även mycket små barn kan bilda och uttrycka åsikter. Det finns alltså ingen tolvårsgräns som många tror.

  • Hur mycket läxor och prov får man ge i skolan?

    Svar: Några centrala regler kring läxor finns inte. Men det är viktigt att barn och unga har tid med annat än läxor, att de även får chans att ta igen sig och umgås med sina kompisar på fritiden.

  • Politikerna tänker lägga ner vår skola. Kan ni hos Barnombudsmannen hjälpa oss?

    Svar: Vi får en hel del brev om nedskärningar av skolors resurser. Därför har Barnombudsmannen vid ett flertal tillfällen påtalat för kommuner och regeringen att de nedskärningar som gjordes under 90-talet, och de nedskärningar som görs nu, med stor sannolikhet påverkar barn och unga negativt. Men Barnombudsmannen får inte utöva tillsyn över andra myndigheters arbete och ingriper inte heller i enskilda ärenden. Därför kan vi inte agera när en enskild skola hotas av nedläggning.

    Vill ni gå vidare med frågan kan ni skriva ett brev till barn- och ungdomsnämnden (kan heta något annat i er kommun) eller till kommunstyrelsen. Fråga politikerna på vilka grunder de fattat beslutet och i vilken mån kommunen tagit hänsyn till de konsekvenser nedläggningen får för de barn som går i skolan.

  • Ger ni bidrag till organisationer eller privatpersoner?

    Svar: Nej. Barnombudsmannen har ingen möjlighet att ge ekonomiskt stöd till privatpersoner eller frivilligorganisationer, även om dessa arbetar för barnets rättigheter i Sverige eller utomlands.

  • Kan ni länka till vår webbplats?

    Svar: Nej. Barnombudsmannen länkar bara till myndigheter eller organisationer där barn och unga kan få stöd och hjälp. Vi länkar även till myndigheter och organisationer som vi har ett direkt samarbete med eller där en anmälan kan göras.