Viktigt med delaktighet i socialtjänstens insatser

Barn och unga som involverats i våldsbejakande extremism måste göras delaktiga i stödinsatser från socialtjänsten. Det är en av Barnombudsmannens slutsatser från våra rapporter om våldsbejakande extremism.

Flicka som ser bekymrad ut

Under 2018 tog Barnombudsmannen fram tre rapporter om barn som på olika sätt berörs av våldsbejakande höger- vänster- och islamistisk extremism.

Rapporterna visar att det inte finns ett svar på varför barn involveras i våldsbejakande extremism – men det finns återkommande riskfaktorer.

Våld och utanförskap några av riskfaktorerna

Det kan handla om att bo i ett socialt utsatt område, där det kan finnas en närvaro av våld, och att uppleva ett utanförskap. Det kan också handla om att barnen misslyckas i skolan och ser mörkt på framtiden. Det sistnämnda gäller både för våldsbejakande högerextremism och islamistisk extremism. Andra riskfaktorer kan vara att ha upplevt kränkningar eller orättvisor på grund av sin politiska eller religiösa övertygelse.

Barnombudsmannens rapporter visar även att positiva attityder till våld och ett missnöje med sin nuvarande situation är ytterligare riskfaktorer. Detta, i kombination med utanförskap eller en känsla av att vara avvisad av samhället, kan göra att våld verkar vara en möjlig väg att gå för att åstadkomma förändring.

Barn som har involverats eller riskerar att involveras i våldsbejakande extremism har rätt till stödinsatser, bland annat av socialtjänsten. Exakt vilket stöd, eller vilka metoder, som ger effekt går idag inte att säga. Det beror på att de metoder som finns inte är tillräckligt utvärderade för att kunna säkerställa evidens. Barnombudsmannen anser att det måste tas fram utvärderingar och studier, som även inkluderar hur barn och unga själva upplever stödinsatserna, för att effektiva metoder ska kunna säkerställas.

Men trots bristerna finns det kunskap om vad som kan fungera som friskfaktorer och som går att använda redan nu. 

Viktigt med delaktighet i stödinsatserna

I stödinsatserna till barn och unga som involverats i våldsbejakande extremism är det bland annat viktigt att:

  • Utgå från det enskilda barnets bästa
  • Barn och unga är delaktiga 
  • Stödet ges i trygga miljöer

För det första visar den forskning om barn och unga som berörs av våldsbejakande höger- vänster- och islamistisk extremism som sammanställts i en av Barnombudsmannens rapporter, att det är viktigt att utgå från det enskilda barnets bästa i alla insatser för att rehabilitera barn som upplevt våld, krig och terror. Det innebär i praktiken att till exempel socialtjänsten alltid måste ta hänsyn till barnets ålder, mognad, förekomsten eller avsaknad av familjemedlemmar, barnets omgivning och upplevelser.

För det andra visar Barnombudsmannens rapporter att barn och unga måste få vara delaktiga i planeringen och genomförandet av stödinsatserna. Forskning visar att de fungerar bättre när barn får komma till tals och har möjlighet att påverka problemformuleringen i socialtjänstens utredning.

Barnombudsmannen anser att barnets rätt till delaktighet i planering och genomförande av insatser behöver stärkas.

För det tredje visar forskning att vuxna runt omkring barn och unga som involverats i våldsbejakande extremism spelar stor roll för hur väl barnen hanterar det de varit med om och rehabiliteras.

Barn som på olika sätt involverats i våldsbejakande extremism har ofta upplevt våld. De kan ha blivit direkt utsatta för våld eller själva varit förövare. De kan också ha upplevt våld genom att till exempel ha tittat på propaganda.

Våldsutsattheten kan leda till att de utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Barn kan reagera på trauman genom att försöka återgå till det normala så snabbt som möjligt. Ibland misstolkas det av vuxenvärlden som att barnet återhämtat sig och att barnet inte har något behov av att prata om det som hänt. Det kan leda till att barnet inte får utrymme att hantera traumat. Forskningen i kunskapsöversikten pekar på att vuxna runt omkring barnet istället behöver vara nära, inkännande och öppna för att ge respons till barnet, för att kunna ge ett bra stöd.

Eftersom barn som involveras i våldsbejakande extremism kan ha upplevt sig stå utanför samhället är det också viktigt att stödet från socialtjänsten ges i trygga miljöer med tillitsfulla relationer mellan barn och vuxna. Socialtjänstens kunskap om våldsbejakande extremism och tillitsskapande arbete är därför mycket viktigt.

Stödinsatser till hela familjen

Enligt barnkonventionen har föräldrarna det främsta ansvaret för barnets fostran och vägledning. Socialtjänsten har också ett ansvar att bistå föräldrarna i detta. Barnombudsmannen anser att stödinsatser till barn och unga som involverats i våldsbejakande extremism måste inbegripa hela familjen – inte bara det enskilda barnet. 

Det kan till exempel handla om att få hjälp med att återuppta dialogen inom familjen, när barn och unga har varit med om saker som gör det svårt att prata med föräldrarna. Eller att föräldrarna får stöd för att kunna vara förebilder för förändring.

Barnombudsmannens förslag i korthet, till beslutsfattare:

  • Anta en samlad nationell handlingsplan om våld mot barn
  • Säkerställ att barn och unga som involverats i våldsbejakande extremism görs delaktiga i planeringen och genomförandet av insatser och stöd från socialtjänsten
  • Gör barn delaktiga i forskning om orsaker till att barn och unga radikaliseras och vilket stöd de har behov av. Forskningen ska ha ett jämställdhetsperspektiv och yngre barns behov ska belysas

 

Våldsbejakande extremism