Hamid Zafar om rapporterna: "Skolan måste våga prata om våldsbejakande extremism"

Skolpersonal måste våga prata om våldsbejakande islamistisk extremism – och de måste få hjälp med hur de kan göra det. Det menar Hamid Zafar, barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun och tidigare rektor i Biskopsgården i Göteborg.

Hamid Zafar är barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun och tidigare rektor i Biskopsgården i Göteborg

Hamid Zafar, barn- och utbildningschef och tidigare rektor

– Skolan måste våga hantera frågan, men det finns en kunskapsbrist, säger Hamid Zafar efter att ha tagit del av Barnombudsmannens rapporter om våldsbejakande höger- vänster- och islamistisk extremism.

I en av rapporterna har Barnombudsmannen pratat med barn som på olika sätt är berörda av problematiken med att personer reser till konfliktområden i terrorismsyfte. 

Barnen berättar bland annat om samhällets ovilja eller rädsla för att prata om svåra frågor och de efterlyser arenor där de kan lyfta sina funderingar.

Efterlyser metodmaterial

I sitt arbete har Hamid Zafar träffat elever som kommit i kontakt med våldsbejakande islamistisk extremism. Han säger att han tror att många lärare är osäkra på hur de ska hantera en diskussion om islamistisk extremism, bland annat eftersom det handlar om tro. Han efterlyser ett metodmaterial som kan hjälpa lärare att prata om ämnet.

– Skolan har ett viktigt uppdrag att adressera våldsbejakande islamistiska rörelser som ett hot mot demokratin. På samma sätt som nazism är det, säger Hamid Zafar.

"Krävs bättre samverkan"

Han tycker också att det krävs en bättre samverkan mellan de olika aktörerna som möter de här barnen. I sin roll som rektor märker han ”ett glapp” mellan skolan och socialtjänsten.

– Vi behöver kunna känna oss trygga i att om vi kontaktar Socialtjänsten om en elev med ett normbrytande beteende, så kan de hjälpa den individen på ett bra sätt. Idag vet vi ofta inte vilket stöd de får och socialtjänsten säger själva att de inte har tillräcklig kunskap. 

Samtidigt understryker Hamid Zafar att problemen med våldsbejakande extremism är större än att de kan lösas av skolan eller socialtjänsten. 

– Att det finns socialt utsatta områden som blir en grogrund för rekrytering till våldsbejakande extremism är först och främst en politisk fråga, säger han.

 

Våldsbejakande extremism