Nolltolerans mot mobbning

Öppet brev till riksdagens ledamöter inför riksdagens skoldebatt.

Var femte person i Sverige är under 18 år. De saknar rösträtt. Låt frågan om våra barns vardag inom skolan bli en av de stora frågorna i valet i höst.

Vi är övertygade om att det går att stoppa mobbningen på våra skolor. Det finns bara en tydlig väg; nolltolerans. Skolornas mobbningsplaner måste användas mer aktivt än i dag. De får inte bara bli vackra men verkningslösa ord.

Vi vuxna måste vara förebilder i vardagen. Vi måste visa barn och ungdomar hur viktigt det är att ha en positiv och öppen attityd till andra människor och varandras olikheter.

Vi får inte abdikera från vårt vuxenansvar utan måste visa att vi ser, hör och aldrig går med på någon form av mobbning.

Som ny barnombudsman respektive ny ordförande i Rädda Barnen har vi axlat nya roller det senaste året. Våra nya uppdrag har inneburit resor runt om i landet, där vi samtalat med både barn och vuxna i deras närhet. Det är framför allt tre frågor som ofta återkommer i samtalen med barn och unga. Det är mobbning, stress och situationen kring skolmaten.

Även förskole-, skol- och fritidspersonal vittnar om att stress och mobbning är två stora frågor som ständigt återkommer i det dagliga arbetet. För dem som drabbas är det en daglig plåga att gå till skolan. Elever mobbar andra elever, men undersökningar visar att även vuxna inom skolan står för en del av det som eleverna upplever som mobbning.

Barns och ungas egna berättelser visar också att mobbning är någonting som drabbar många. Barnombudsmannens (BO:s) barn- och ungdomsråd, BO:s enkäter till elever och Rädda Barnens webbplats Räkna med mig ger tydliga signaler om detta.

Mobbning är inget nytt fenomen, utan ett känt problem som vi inte har lyckats komma till rätta med, trots antimobbningsplaner och stora informationskampanjer mot mobbning på nationell nivå. Mobbningen finner ständigt nya former, det senaste är att skicka nedsättande och hotfulla sms-meddelanden via mobiltelefon.

Under 2001 kom en rad rapporter om ökad stress bland barn och ungdomar, både Barnombudsmannen, Skolverket och Socialstyrelsen visade i olika undersökningar på stressymtom bland barn. Hösten 2001 höll BO ett stort stresseminarium mot bakgrund av alla larmrapporter och i början av april blir temat för Rädda Barnens barndag barn och stress.

Stress är ett problem som förknippas med skoldagen och mobbning bidrar till att öka den negativa stressen. Det är inte bara de som mobbas som utsätts för kränkande behandling. Det gör även de som blir vittnen till mobbning och pressas att inte berätta vad de ser för de vuxna i skolan.

Vi ser tre viktiga förutsättningar för att lyckas i kampen mot mobbning:
Ledarskap, Föräldraskap, Kamratskap

De skolor som lyckas i sitt arbete mot mobbning har konsekvent arbetat med att förändra attityder på alla nivåer från rektor och genom hela organisationen. Barnkonventionen, Skollagen och Arbetsmiljölagen skulle kunna vara aktiva verktyg för att göra varenda skola till en stimulerande arbetsplats för både elever och personal.

Arbetsmiljölagen är för okänd inom skolans värld. Den gäller både elever och personal, men behöver förstärkas för att också omfatta de yngre barnen i förskolan:
Elever i årskurs 0-6 bör får rätt att utse elevskyddsombud.

Vuxna barnskyddsombud som företräder barnen ska finnas inom förskolan, fritidshemmen och årskurs 0-6 och ges samma ställning som skyddsombud. De ska ses som en garant för att barnen involveras i arbetet.

Elevskyddsombuden bör få en starkare roll genom att de får förslags- och beslutanderätt i skolans skyddskommitté.

Det är aldrig för sent att vända en negativ utveckling. Det finns många exempel på hur så kallade problemskolor med en stark och tydlig ledning har lyckats vända en ”hopplös” skola till en mönsterskola.

Vi tycker att det är fel att flytta elever som utsätter andra för mobbning, det är lika fel som att flytta på de elever som utsätts för mobbning. Det är nödåtgärder, som inte löser några problem i grunden.

Låt oss höja ambitionen när det gäller att motarbeta mobbningen. Det krävs konkreta åtgärder, på samma sätt som när barnaga förbjöds i Sverige. Vi lyckades förändra attityden i hela samhället med hjälp av en tydlig lagstiftning och information.

Stockholm 18 januari 2002

Lena Nyberg, barnombudsman
Annika Åhnberg, ordförande Rädda Barnen