Glädjande stark vilja att stötta utsatta barn

Vi behöver bli bättre på att ta hand om utsatta barn och ungdomar i Sverige. De har rätt att bli väl bemötta, lyssnade till och tagna på allvar av rättsväsendet. Barn som utsätts för brott ska inte behöva vänta i månader på att få sin sak utredd eller prövad av domstol.

Krönika införd i tidningen Svensk Polis, november 2000.

Det är därför glädjande att Rikspolisstyrelsen visat en stark vilja att arbeta för att förbättra omständigheterna för barn och unga som direkt eller indirekt utsatts för brott. När jag i september var inbjuden att tala för landets länspolismästare som hade samlats i Bålsta norr om Stockholm fick jag ännu en gång klart för mig hur svåra arbetsuppgifter polisen har när ni möter barn och unga som direkt eller indirekt är inblandade i brott.

I den nationella strategi för att genomföra FN:s barnkonvention som riksdagen beslutade om 1999 var barnmisshandel och barn som utsätts för sexuella brott två viktiga prioriteringar. Ett led i den nationella strategin var att tillsätta en parlamentarisk kommitté mot barnmisshandel.
Den kom tidigare i år med ett delbetänkande som tog upp polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder. Ett förslag i betänkandet är att utbildning i barnkonventionens grunder läggs in i polisutbildningen, eftersom det framgår att barnkompetensen på många håll behöver höjas inom polis-och domstolsväsendet.
Barnkonventionen slår fast att alla barn ska skyddas mot övergrepp och att samhället i alla beslut ska utgå från vad som är bäst för barnet. Men det går inte att på förhand säga vad som är barnets bästa. Det som kan anses vara det bästa för ett barn eller en grupp barn i en situation behöver inte vara det för ett annat barn i en motsvarande situation.
Bedömningen av vad som är barnets bästa måste bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet i kombination med en värdering av just detta barns livssituation. Barnets egen åsikt och upplevelse är viktig i en sådan bedömning.
Barnkonventionen föreskriver att barnet har rätt att komma till tals i ärenden som rör dem. En god utbildning i konventionen och kunskap om barns behov och rättigheter skulle underlätta för polisen att göra ett bra arbete som tillvaratar barnets intressen.
Regeringen har givit BO i uppdrag att under tre års tid (1999-2001) stödja och driva på arbetet med att omsätta barnkonventionen i praktiken i myndigheter, kommuner och landsting. Arbetet pågår som allra bäst och gensvaret och intresset från både tjänstemän och politiker är glädjande nog mycket stort. Rikspolisstyrelsen är en av de nio pilotmyndigheter som BO arbetar tillsammans med sedan i våras.
Parallellt med BO:s arbete genomför RPS, på uppdrag av regeringen, en ambitiös inventering av hur polisen arbetar med ärenden där barn direkt eller indirekt är utsatta för brott. De kontaktpDe kontaktpersoner som knyts till detta arbete hoppas vi i vår tur kunna använda i vårt samarbete med RPS om barnkonventionen.
Att genomföra konventionen i Sverige är ett långsiktigt arbete där mycket handlar om att ändra attityder och förhållningssätt och utveckla metoder. Jag är säker på att BO och RPS kan stödja varandra i detta arbete och diskutera idéer som växer fram kring hur barnkonventionen kan användas i det dagliga polisarbetet. Ett ömsesidigt lärande som syftar till att tillförsäkra barn och ungdomar barnkonventionens alla rättigheter.

Louise Sylwander
Barnombudsman