Barn och unga har rätt till hjälp i tid

Barn och ungdomar som bryter en arm eller skadar en tand behöver inte vänta på att få vård i Sverige. Men de som har psykosomatiska eller psykiska problem kan inte räkna med att få samma snabba hjälp.

Införd i: Dagens Nyheter

De senaste årens nedskärningar inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har lett till att allt fler barn och ungdomar inte får hjälp i tid. Rapporterna om barns och ungas försämrade psykiska och psykosociala hälsa varit många sedan jag tillträdde som Barnombudsman, i februari.
Vi har varit i kontakt med ett flertal olika barn- och ungdomspsykiatriska kliniker runt om i Sverige och vi har fått samstämmiga reaktioner från läkare och annan vårdpersonal. Väntetiderna till BUP blir allt längre. I dag kan väntetiden för en behandling vara allt ifrån sex månader upp till två år. Under väntetiden riskerar barnens och tonåringarnas psykiska hälsa att försämras ytterligare. Den som har inblick och kunskap om psykiatri vet att tidiga och förebyggande insatser är absolut avgörande för att en behandling ska vara framgångsrik.

Vi vuxna måste anstränga oss för att ge barn och ungdomar det stöd och den hjälp som de har rätt till. Kommuner och landsting behöver hitta bättre former för att samarbeta och ge barn och unga adekvat hjälp eller vård i tid. Med olika huvudmän riskerar barnen och deras föräldrar att hamna i kläm när det är oklart vem som bär ansvaret för att en flicka eller pojke behöver stöd. Tidiga insatser skulle spara in mycket mänskligt lidande och minska risken för att barnen eller tonåringarna senare i livet ska hamna inom vuxenpsykiatrin.
Barn och ungdomar är en femtedel av Sveriges befolkning. Barnpsykiatrin får bara en tiondel av de resurser som går till psykiatrin och även i jämförelse med barnmedicin och barnkirurgi får barnpsykiatrin de minsta resurserna.

Socialstyrelsen uppskattar att cirka 70 000 barn och ungdomar har kontakt med den öppna barn- och ungdomspsykiatrin. Men det finns ingen säker statistik som ger en samlad bild av hur många de är. Det saknas också bra nationell statistik över hur många barn och ungdomar som vårdas inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin.
Regeringen har avsatt nio miljarder kronor till att förstärka vård och omsorg de närmaste tre åren. Under hösten ska varje landsting vara klara med hur pengarna ska fördelas. Politiker och tjänstemän inom landstingen har därmed fått möjlighet att ge mer resurser till barnpsykiatrin. Jag hoppas att detta kommer att synas i handlingsplanerna för de olika landstingen.
Redan 1998 slog Barnpsykiatrikommittén fast att många barn i Sverige led av psykisk ohälsa. De som t ex led av allvarliga ätstörningar, psykoser eller depressioner fick inte adekvat vård.
Jag kan inte se att situationen för dessa grupper har blivit bättre sedan dess, snarare verkar vårdbehovet ha ökat samtidigt som köerna har vuxit.

Lena Nyberg, barnombudsman