Skolmåltiderna måste bli bättre

I Sverige ska 1,3 miljoner elever äta skollunch varje dag. Men alla gör inte det, vilket beror på att de vuxna slarvar med barnens skolmat. Det skriver Annichen Kringstad, projektledare på Skolmatens Vänner och Lena Nyberg, Barnombudsman.

Införd i: Aftonbladet

I Sverige äter 1,3 miljoner elever skollunch varje dag. Eller rättare sagt, de har möjlighet att göra det men många avstår från att äta den mat som erbjuds. Därför utmanar nu Barnombudsmannen och Skolmatens Vänner alla elever i en tävling om bättre skolmåltider.
I många av landets skolrestauranger får barn och unga god, näringsriktig och vällagad mat i en lugn, trevlig och fräsch miljö. Där har skolmåltidspersonalen lyckats göra det bästa av knappa resurser - oftast med gott stöd från kostchefer, skolledning, politiker och föräldrar.
Men det finns också fortfarande ett antal skolrestauranger som inte uppfyller dessa grundläggande krav trots de riktlinjer som togs fram av Livsmedelsverket för drygt ett år sedan. Matsalarna är bullriga, stökiga och stressiga. Maten är kall och mjölken är ljummen. Lokalerna är slitna, kala och inte särskilt trivsamma. Eleverna får köa och kasta i sig maten. Och det händer att dagens lunch är slut när den sista klassen kommer. Hur många av oss vuxna skulle äta på en sådan lunchrestaurang även om det är gratis?

Skolmaten i dag är samma rättvisefråga som den var när fria skolluncher infördes i Sverige 1946. För en del barn var (och är) skolmaten dagens enda lagade måltid. Då ansågs att familjens ekonomi inte skulle vara avgörande för vem som kunde få ett lagat mål mat och därmed större möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen.
Redan då visste man vad näringsrik skolmat gör för koncentrationen och inlärningsförmågan. Nu vet vi ännu mer om sambandet mellan mat och prestation. Elever som äter en bra lunch har lättare att följa med i skolarbetet.
Det är kommunerna som har ansvar för att servera avgiftsfria skolluncher så länge skolplikt råder, det vill säga till och med grundskolan. Det är upp till varje kommun att bestämma vilka resurser som satsas på måltidsverksamheten. Det har lett till stora skillnader, ibland även mellan skolor inom samma kommun.
Skolmatens kvalitet handlar dock inte bara om pengar. Det är lika mycket frågan om de vuxnas attityder till barnens måltider och om engagemang, kunskap och prioriteringar.
Visst är det lättare att laga god mat med en större budget, men erfarenheter och exempel visar att det inte finns något entydigt samband mellan skolmatens kvalitet och kostnad per portion.
I ett antal kommuner har man förstått skollunchens roll som en trivsam stund mitt på dagen. Elevernas önskemål om alternativa maträtter, hur maten ska serveras och hur det ska se ut i skolrestaurangen har tagits på allvar. Det har gjort att flera tar del av skolmåltiden och den fungerar som den energikick den är avsedd att vara.

I andra kommuner ser det helt annorlunda ut. En enkät som Skolmatens Vänner gjort visar att 2 av 10 kostchefer uppger att ansvariga politiker tänker mer på pengarna än kvaliteten på maten i förskolan och skolan. Det kan innebära att populära rätter väljs bort i besparingssyfte. Helst ska det inte gå åt mer mat än nödvändigt. Barnen får gå hungriga och blir trötta och okoncentrerade på eftermiddagen. Trånga matsalar ses som ett övergående problem vilket gör att barn i stora årskullar kan få trängas, äta snabbt och vid fel tidpunkt under hela skoltiden.
I en undersökning (Matglädje och ungdomar, LUI Marknadsinformation) har ungdomar själva listat sina fem viktigaste krav på måltidsverksamheten:

  • Gemenskap
  • God mat som är varm och som serveras med kall mjölk
  • Bli mätt
  • Lugn och ro
  • Rent och fräscht i matsalen

Som synes är det inga orimliga krav eleverna ställer, utan minimikrav som borde vara självklara och uppfyllda överallt. Vi vet att det inte alltid är så i verkligheten.
Vi kräver därför att dessa krav uppfylls snarast, i alla Sveriges skolor. Och det är inte bara vuxna som ska bestämma hur det ska gå till. Eleverna ska ha ett klart inflytande över sin skolmat.
Därför har Barnombudsmannen och SkolmatensVänner tagit initiativ till en riksomfattande tävling om hur skolmaten ska se ut. En väggtidning har gått ut till elevråd och matråd på landets drygt 5 000 grundskolor. Där inbjuds eleverna att, på egen hand eller tillsammans med skolmatspersonal eller lärare, på olika sätt beskriva hur skolmaten ska bli en god stund på dagen. Den klass som kommer med det bästa förslaget vinner 10 000 kronor till klasskassan och åstadkommer förhoppningsvis en förändring både på den egna och andra skolor.
Fria skolmåltider är i högsta grad en viktig hälso- och välfärdsfråga i Sverige. Därför bör de också hålla den kvalitet som barn lika väl som vuxna är värda.

Annichen Kringstad
Projektledare Skolmatens Vänner

Lena Nyberg
Barnombudsman