Ingen ansvarar för de ensamma flyktingbarnen

Situationen för ensamkommande flyktingbarn måste snarast förbättras. Bara under den senaste veckan har Barnombudsmannen fått samstämmiga uppgifter om att ingenting händer som förbättrar situationen för de här utsatta barnen och ungdomarna.

Införd i: Dagens Nyheter

I juni i år lämnade Socialstyrelsen och Migrationsverket en rapport till regeringen med förslag på hur mottagandet av de ensamkommande barnen ska kunna förbättras.
Barnombudsmannen, BO, satt med och tog fram förslagen. Redan då var jag orolig för att det skulle dröja alltför lång tid innan barnen fick det bättre.
Jag skrev särskilt i rapporten: ”Situationen för de ensamkommande barnen är akut. De åtgärder som föreslås genomföras kortsiktigt måste vidtas omgående.”

Nyligen kom siffror från Migrationsverket som visar att 45 ensamkommande barn och ungdomar bara i år har avvikit från ett ungdomsboende eller från den adress som de bott på i Sverige. Myndigheterna vet inte vad som har hänt med dem.

Varje år kommer drygt 400 barn till Sverige utan medföljande vårdnadshavare.
Vi vet att situationen för många av dessa flyktingbarn är under all kritik. De har inte samma rättstrygghet som andra barn i Sverige. Det förekommer att de hämtas från förläggningarna och försvinner. Migrationsverket har saknat mandat att hindra släktingar eller andra att hämta barnen från anläggningarna. Kommunerna har inte alltid känt till eller inte tagit sitt ansvar att utreda de barn som bor i hem med släktingar eller vid Migrationsverkets anläggningar.

Tiden går och det är de ensamkommande flyktingbarnen som hamnar i kläm när svenska myndigheter och kommuner inte samarbetar i frågan.
Ett flertal utredningar har tagit fram många bra förslag. Utredningar tillsätts och förslag läggs fram – men det händer ingenting som förbättrar den verklighet som dessa barn och ungdomar lever i.

Socialstyrelsens och Migrationsverkets förslag från i somras innebär att ett begränsat antal kommuner genom avtal med Migrationsverket får ansvar för barnens mottagande, boende, omvårdnad och trygghet i nära kontakt med barnets företrädare.
Socialtjänsten i kommunen ska få ansvar för barnens boende och vård. De här barnen och ungdomarna behöver ofta vård som kräver specifik kompetens och särskilda verksamheter som är anpassade efter deras behov. Barn och unga som tvingas lämna sin familj, sitt hem och hela sin tillhörighet genomgår ett trauma. Många har dessutom upplevt mycket svåra händelser före och under flykten. Ovissheten här, samt oron för föräldrar och andra i hemlandet, utgör en svår psykisk press när de väl har kommit hit. En stor andel av dem behöver akuta barnpsykiatriska insatser.

De barn och ungdomar som kommer utan föräldrar till Sverige saknar vårdnadshavare. Därför behöver de en vuxen person som bevakar deras rättigheter – socialt, juridiskt och ekonomiskt. Enligt föräldrabalken utses i dag en god man för utländska barn som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. Men dagens system med gode män har fått kritik för att det ofta tar för lång tid att utse gode män och för att systemet inte är utformat efter de ensamkommande barnens behov.
Jag anser att särskilda resurser omgående ska avsättas för att snabbt rekrytera fler gode män. Målet måste vara att ett barn som har anlänt till Sverige inom 24 timmar ska få en god man utsedd. Denna person ska få ett övergripande vårdnadsansvar för barnet. Det behövs en ny lag som reglerar detta och den bör tas fram snarast möjligt.
I väntan på lagändringen bör omedelbara insatser vidtas så att de ensamkommande barnen och ungdomarna kan tillförsäkras likvärdiga rättigheter med andra barn i Sverige så som barnkonventionen föreskriver.

Riksdagen uppmanade i juni regeringen att snarast komma med förslag som klargör vem som ansvarar för dessa flyktingbarn - kommunerna eller Migrationsverket.
I slutet av juli gav regeringen Migrationsverket uppdraget att undersöka förslaget att låta vissa kommuner ansvara för mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen. De skulle samråda med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Det är september och Migrationsverket har ännu inte påbörjat arbetet med Kommunförbundet om upphandlingen av avtalskommuner!

Jag anser att det är mycket beklagligt att inga förbättringar för de ensamkommande barnen ännu har genomförts trots att behovet är akut. Under 2002 har hittills minst 45 i praktiken föräldralösa barn försvunnit från Migrationsverkets förläggningar. Vad hade hänt om 45 ”svenska” föräldralösa barn försvunnit på liknande sätt? Hade myndigheterna reagerat snabbare då?

Nu måste alla inblandade parter ta sitt ansvar och agera snabbt.

  • Inga fler ensamkommande flyktingbarn får fara illa eller komma bort på grund av att svenska myndigheter inte samarbetar.
  • Migrationsverket bör snarast sluta avtal med berörda kommuner
  • Gode män för ensamkommande flyktingbarn utreds med förtur
  • Satsning på rekrytering av fler familjehem med kompetens att ta hand om flyktingbarn

Lena Nyberg
Barnombudsman