"Barnperspektivet måste vägas in"

När jag är ute och träffar beslutsfattare i kommuner, landsting och på statliga myndigheter möter jag ofta frågan om Sverige behöver FN:s konvention om barnets rättigheter. Är inte den bara ett viktigt dokument för länder i Tredje världen?

Införd i: Förskoletidningen

Visst har många barn i Sverige det bra ställt, materiellt sett. De har inte bara tillgång till rent vatten och kan äta sig mätta. De har ofta en rik fritid, de bor bra och många har datorer hemma. Men tyvärr ser vi att det finns många brister och problem i barns vardag även i vårt land. Det finns många utsatta barn vars problem vi inte vill eller orkar se. Det gäller barn i familjer där våld, missbruk eller psykisk sjukdom är en del av vardagen.
Klyftorna mellan dem som har en hög levnadsstandard och dem som har små eller inga ekonomiska marginaler ökar. Samtidigt ser vi att barns och ungdomars psykiska hälsa försämras.

Kommuner, landsting och statliga myndigheter har ett stort ansvar för att barnkonventionen ska bli praktisk verklighet. I alla beslut som berör barn ska barnperspektivet vägas in. Det gäller satsningar såväl som besparingar. Vägverket är på många sätt ett föredöme. De gör barnkonsekvensanalyser i samband sina beslut.
Barnombudsmannens uppgift är bland annat att öka kunskapen om barnkonventionen på lokal, regional och nationell nivå. För att lyckas med det försöker vi göra kopplingen mellan barns och ungas vardagsproblem och deras rättigheter enligt barnkonventionen tydlig. Vi ger stöd och utbildning till dem som vill arbeta aktivt med barnkonventionen och lyfter fram metoder för hur arbetet kan gå till.

Barn måste redan från tidig ålder ha möjlighet att påverka beslut som rör deras liv. Även små barn kan uttrycka sin vilja i frågor som rör dem själva, hemma, på förskolan eller i bostadsområdet. Genom att lyssna till barnen när man till exempel planerar en lekplats finns det mycket att vinna. Barn är direkta och tydliga när de uttrycker sina åsikter. På både förskolor och skolor får barn vara med och påverka matsedeln - bra och enkelt exempel på att ge barn inflytande över något så viktigt som maten. Vi vuxna måste bli bättre på att ta oss tid och lyssna på de yngre barnens åsikter.

Många kommuner och statliga myndigheter har fattat principbeslut som innebär att de ska utgå ifrån barnkonventionen. För att lyckas med detta är det viktigt att den politiska ledningen och chefer på alla nivåer stöder arbetet. Det är viktigt att satsa på utbildning, att utvärdera och följa upp de beslut som har fattats. Barnkonsekvensanalyser kan också vara ett viktigt arbetsredskap. Järfälla kommun, som jag har besökt flera gånger, har flera intressanta projekt där barnkonventionen har blivit praktisk verklighet både inom förskolan och inom skolan.

I början av oktober anordnade Barnombudsmannen, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet rikskonferensen ”Barn här och nu” i Stockholm. Förtroendevalda och tjänstemän från hela Sverige deltog och där diskuterades hur barn och ungdomar bättre ska få sina rättigheter tillgodosedda.
Två elever på Tingbergsskolan i Lödöse kommun berättade om hur de lyckades sänka hastigheten på vägsträckan utanför sin skola. De hade arbetat med frågan under lektionstid och lärt sig mycket om hur samhället fungerar. De hade lärt sig att det går att påverka tjänstemän och politiker. I Piteå får ungdomar ”en påse med pengar” för att kunna genomföra kulturaktiviteter. Det går ut på att unga själva bestämmer vad som ska göras med de pengar som finns avsatta. Det ska gå snabbt, utan byråkrati, och de ska kunna få svar inom en vecka.

Barnkonventionen har snart funnits i femton år. Men det finns fortfarande stora brister i hur vi lever upp till den i Sverige.
Barnombudsmannen ska företräda barn och unga. Vi har fem barnråd och ett ungdomsråd till vår hjälp, liksom ett stort antal kontaktklasser runt om i Sverige som svarar på de enkäter som vi skickar ut varje år.
I våra enkäter har vi sett att barn med funktionshinder är en grupp som fortfarande diskrimineras. Det kan handla om allt ifrån att förskolan inte är anpassad för ett barn till funktionshinder som att färdtjänsten inte fungerar som den ska.

Arbetet med att förverkliga barnkonventionen går vidare. I höst svarar kommuner, landsting och statliga myndigheter på enkäter om hur de arbetar med barnkonventionen. Sedan den 1 juli 2002 har vi två nya verktyg som vi kan använda i vårt arbete. Vi kan kalla till oss en kommun för att ta reda på hur de arbetar med barnkonventionen. Vi kan också begära en skriftlig redovisning från dem. Det ger oss helt nya förutsättningar att bevaka hur kommuner, landsting och statliga myndigheter tillämpar barnkonventionen.

Lena Nyberg
Barnombudsman