Rätten behöver bättre kunskap om övergrepp

Vi måste öka kunskapen om barn som har utsatts för sexuella övergrepp. Vi får inte blunda för att dessa brott begås. Det gäller alla oss som möter dessa barn. Vi som är grannar, föräldrar, mor- eller farföräldrar eller personal inom förskola, skola, fritids och sjukvård. Vi behöver alla ha civilkurage att våga se.

Publicerad i: Tidningen ”Våga se!”

Ett särskilt ansvar har de som arbetar inom förskola och skola. De har ett tungt men viktigt ansvar att anmäla om de misstänker att ett barn far illa.
Barnets rätt till skydd måste vara viktigare än föräldrarnas rätt till sitt barn.
Det är mycket ovanligt att sexuella övergrepp mot barn leder till åtal. Bara cirka 6 % av polisanmälda fall av sexuella övergrepp leder till åtal. Därför är det nödvändigt att förbättra möjligheterna att säkra bevis och möta barnens berättelser så att fler anmälningar leder till åtal och dom

Som barnombudsman ska jag företräda barns och ungas intressen i samhället. Vi arbetar på ett övergripande plan och driver inte enskilda fall. Vi kan därför inte gå in och driva ärenden och hjälpa enskilda barn som hör av sig till oss. Trots att jag inte får agera i enskilda fall är det ändå många som skriver eller ringer till oss och berättar om sina erfarenheter. Vi samlar in den kunskapen och använder den i vårt opinionsbildande arbete. Det kan handla om skrivelser, remissvar, möten med beslutsfattare på olika nivåer, i debatter, föreläsningar, utbildningar och för att väcka debatt i media.
Samtal och brev till Barnombudsmannen berör bland annat barn som misstänks ha blivit utsatta för övergrepp av en förälder. Vår erfarenhet är att barnens upplevelser alltför sällan tas på allvar i domstolarna och av andra myndigheter.

I samband med tvister som rör vårdnad, boende och umgänge är det viktigt att domstolarna gör en riskbedömning när det finns misstankar om övergrepp även om det inte finns en dom i brottmålet. Inget barn ska behöva bo tillsammans med eller umgås med en förälder som utsatt barnet för övergrepp. En pågående tvist om vårdnad, boende och umgänge är påfrestande för barnet och för föräldrarna.

Ett typfall kan se ut så här: En mamma ansöker om ensam vårdnad om barnet eftersom pappan ett antal gånger har polisanmälts för övergrepp mot barnet. Mamman, flera myndigheter och andra utomstående står bakom polisanmälningarna. Men inget åtal väcks mot pappan då de påstådda övergreppen inte anses kunna styrkas. I vårdnadstvisten anses pappan vara lämplig som vårdnadshavare, medan mamman anses vara mindre lämplig eftersom hon av domstolen anses ha motarbetat umgänget mellan barnet och pappan. Domstolen beslutar att barnet ska bo hos pappan och han får även ensam vårdnad om barnet. Sedan avgörandet har mamman vägrat att lämna ut barnet till pappan eftersom hon är övertygad om att övergreppen kommer att fortsätta om barnet bor hos honom. Kammarrätten ger till sist pappan rätt till så kallad verkställighet. Det innebär att polisen har rätt att hämta barnet från mamman.


Det här fallet visar på ett problem som inte är helt ovanligt och som drabbar barnet mycket hårt. I vissa fall använder föräldrarna barnet som ett vapen i sin inbördes konflikt. I andra fall utsätts barnet för ett grovt brott. Risken är stor att barnets rätt och behov glöms bort.
Barnombudsmannen har föreslagit till regeringen att Föräldrabalken görs om till en Barnbalk där barnets rättigheter stärks. Den nuvarande lagen utgår ifrån föräldrarnas rätt till sina barn. Jag vill se en lag som i mycket högre grad utgår ifrån barnets behov och barnets rätt till sina föräldrar. I detta ingår också barnets rätt att kunna slippa att umgås med en förälder om relationen bedöms kunna skada barnet psykiskt och/eller fysiskt.

Barnens intressen sätts inte i främsta rummet i den nuvarande lagstiftningen. Föräldrarnas intressen väger tyngre än hänsynen till barnets behov. Det stämmer inte överens med grundtanken i FN: s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.
Polis, åklagare, socialtjänst, domare och nämndemän som arbetar med och bedömer fall där barn misstänks ha blivit utsatta för övergrepp behöver specialkunskaper. En grundtanke i barnkonventionen är att de som jobbar med frågor som rör barn måste ha stor kompetens och kunskap kring barn och deras behov. En fördel med specialisering hos till exempel domarna är att de kan skaffa sig djupare kunskaper inom ett visst ämne än vad som är möjligt idag. Det kan gälla utvecklingspsykologi, den senaste juridiska forskningen och kunskap om metoder för att tala med barn.
Behovet av kunskap om barns rättigheter är stort inom rättsväsendet. Barnombudsmannen har därför givit ut skriften ”Barnets bästa i rättsprocessen”. Den ger en introduktion till barns rättigheter i mål som rör vårdnad, boende och umgänge.

I dag finns det specialiserade domare i ungdomsmål. Det bör även införas i brottmål där offret är ett barn och i tvister som gäller vårdnad, boende och umgänge.
I höst arbetar vi hos Barnombudsmannen med information och med att öka kunskapen om tillämpningen av barnkonventionen inom rättsväsendet. Vi medverkar vid utbildningar av domare, åklagare, nämndemän och polis. Många som vi möter är positiva till en specialisering av domare eller till specialdomstolar i mål som rör barn. De är också positiva till att barnet ska ha rätt till ett eget ombud i mål som är särskilt betydelsefulla för barnet.
Barnets rättigheter behöver stärkas. Det blir extra tydligt i de fall när det finns misstankar om att barnet har utsatts för övergrepp av en förälder. Lagstiftningen måste utgå utgår ifrån barnets bästa.

Därför föreslår vi att:

  • Domare som dömer i den här typen av mål bör ha specialkunskaper och utbildning om barn och barns behov
  • Föräldrabalken bör göras om till en barnbalk för att tydliggöra att den handlar om barns rättigheter
  • Föräldrabalken bör ändras så att det framgår att barnets rätt till skydd är minst lika viktigt som rätten till båda sina föräldrar.
  • Det bör alltid göras en riskbedömning vid tvister om vårdnad, boende och umgänge med en förälder som kan misstänkas ha utsatt barnet för någon form av övergrepp.
  • Barn bör få rätt till ett särskilt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge.

    Lena Nyberg
    Barnombudsman
  •