Låt de utsatta barnen få påverka sin livssituation

Barn som är placerade på institution lever i en särskilt utsatt situation. Många upplever att beslut som handlar om deras liv fattas över deras huvuden. Mycket behöver förbättras, bland annat måste barn och unga i högre utsträckning få vara med och påverka den egna vården, skriver barnombudsmannen.

Införd i: Göteborgs-Posten och Aktuellt Magazin

Antalet omhändertagna barn ökade under 1990-talet. En större andel barn och ungdomar än tidigare är placerade på institutioner av något slag. Omkring 15 000 barn och ungdomar är på heltid placerade på någon form av institution, närmare 30 000 får dessutom någon form av öppenvård. Strax under 70 barn är placerade inom sluten ungdomsvård.
De här barnen och ungdomarna lever i särskilt utsatta situationer. Relationen till föräldrarna är ofta dålig och saknas ibland helt. De växer i stället upp med andra vuxna, som familjehemsföräldrar, vårdpersonal, stödpersoner, socialsekreterare, skol-personal.
Barnkonventionen säger att staten ska tillförsäkra barnet skydd och omvårdnad och se till att institutioner som ansvarar för omvårdnad och skydd uppfyller normerna. Barn har rätt att tala enskilt om sin behandling och få sina åsikter beaktade i förhållande till ålder och mognad i alla beslut som rör dem själva.
Under 2002 besökte barnombudsmannen flera hem för vård och boende (så kallade HVB-hem) och ett särskilt ungdomshem där vi samtalade med barn, ungdomar och personal. Vi genomförde också ett möte med berörda myndigheter, organisationer och experter på området.

Dåligt kända rättigheter
I år går vi vidare med att uppmärksamma barn på institution. I samarbete med Länsstyrelsen i Skåne planeras en enkätundersökning till unga mellan 12 och 18 år på HVB-hem och särskilda ungdomshem. Enkätsvaren ska bland annat ge en bild av hur deras intressen tas tillvara. Vi vill belysa hur barnen ser på sin situation och möjligheterna att komma till tals.
Staten har en skyldighet genom barnkonventionen att informera barn och vuxna om barns rättigheter. Men de flesta barn och ungdomar som barnombudsmannen har träffat på institutionerna hade liten eller ingen kunskap om barnkonventionen eller om sina rättigheter.
Frågor om inflytande och barns rättigheter står inte högt på dagordningen.

Sätt ungdomen i centrum
Vi träffade barn och ungdomar som var frustrerade över att vuxna inte lyssnade på dem. De kände att beslut som gällde deras liv fattades över deras huvuden. En rad rapporter och utredningar bekräftar den bilden. De ansvariga myndigheterna samtalar i alltför liten utsträckning med barn som är placerade i till exempel familjehem.
Vuxna måste bli bättre på att sätta den unga personen i centrum. Det är viktigt att få med honom/henne i behandlingsarbetet och det kan man få genom att lyssna. Barn och unga bör i högre utsträckning få vara med och påverka den egna vården. Vår bild är att det finns mycket att förbättra på det området.
Kommunikationen mellan de unga och personalen bygger på ett ömsesidigt förtroende där vuxna har ett särskilt ansvar för att inte bryta det förtroendet.

För många chanser
Ett omhändertagande är ett mycket stort ingrepp i barns, ungdomars och föräldrars liv. Särskilt om det sker mot barnets och/eller föräldrarnas vilja. Sociala myndigheter försöker därför i första hand ge familjerna stöd och hjälp inom öppenvården.
Ungdomar som vi mötte sa att deras liv hade varit enklare om de hade omhändertagits tidigare. En uppfattning som också delades av institutionspersonal som vi talade med. Ungdomarna sa att deras föräldrar hade fått många, ibland för många, chanser att bättra sig innan omhändertagandet skedde. Barnen blev ett verktyg i föräldrarnas rehabilitering.

Inte på barnens bekostnad
De institutioner som Barnombudsmannen besökte strävar efter att samarbeta med barnens föräldrar. Många åker hem under loven eftersom det ofta är bra för barnen att ha kontakt med föräldrarna.
Men ungdomarna säger själva att föräldrarna behöver mer hjälp och stöd än vad de får. Några berättade om besvikelser när de försökte ta upp kontakten med föräldrarna. De berättade om avbrutna semestrar på grund av föräldrarnas återfall i alkoholmissbruk och andra sa att deras föräldrar bara ringde när de var berusade.
Det kan ändå vara bra för barnet att ha kontakt med sina biologiska föräldrar. Men det få inte ske på bekostnad av barnets psykiska hälsa. Umgänget mellan barn och föräldrar måste i högre utsträckning, och i linje med barnkonventionen, utgå ifrån barnens behov. Barnets rätt att träffa föräldrarna omfattar även barnets rätt att inte behöva umgås med en förälder.

Röker hasch på institutionen
Nästan tre fjärdedelar av de barn och ungdomar som är placerade utanför hemmet enligt Lagen om vård av unga (LVU) har omhändertagits eftersom hemmiljön har allvarliga brister.
Nyinskrivna ungdomar på särskilda ungdomshem har ägnat sig åt brott i hög grad före inskrivningen och en stor andel har prövat narkotika.
På institutionerna samlas barn och ungdomar med mycket olika problem. De lever nära inpå varandra och själva vistelsen kan leda till kriminalitet och drogmissbruk. Vår bild är att en del barn och unga har lärt sig röka hasch och missbruka andra droger medan de har varit omhändertagna. Några ungdomar som vi träffade berättade att personalen på ett hem hade känt till att de rökte hasch utan att ingripa.
Flera ungdomar beskrev att de hade varit placerade i flera olika familjehem och HVB-hem innan de kom till det nuvarande. En forskarrapport från Socialstyrelsen visar att 30-40 procent av alla placeringar av tonåringar på sådana hem bryter samman inom fem år.
Den vanligaste orsaken till det är att ungdomarna rymmer eller låter bli att återvända efter en permission. Det är nästan lika vanligt att familjehemmet eller institutionen inte vill eller orkar ta hand om dem längre.

Lyssna på de ungas förslag
Socialtjänsten bär ansvaret för placeringen och måste vara uppmärksam på att det kan bli ett sammanbrott i behandlingen. Då är det viktigt med alternativa åtgärder. Sammanbrotten skulle minska om ungdomarna fick delta mer i planeringen och uppföljningen av vården.

Ungdomarna har förslag på hur vuxna kan ge ett bättre stöd:

  • Fler fritidsaktiviteter som alla kan vara med på och fler öppna fritidsgårdar.
  • Skolpersonal som reagerar snabbt när elever är frånvarande utan giltig anledning.
  • Bra assistenter som socialt stöd och skyddsnät.
  • Tidigare placering på familjehem i stället för att bo kvar hemma.

    Regeringen beslutade nyligen att en parlamentarisk kommitté ska ta fram ett förslag på en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Det är bra.

    Kommittén bör titta närmare på :
  • Hur tidpunkten för omhändertagandet påverkar barnets behandling.
  • Hur beslut om vård eller avslutning av vård i högre grad kan fattas utifrån barnets behov.
  • Hur vi undviker att barn blir verktyg i föräldrarnas rehabilitering.

    Barnombudsmannen föreslår att barnen och ungdomarna får:
  • rätt att tala med en socialsekreterare utan att förälder eller annan vårdnadshavare finns med;
  • rätt att byta socialsekreterare om det uppstår en konflikt som inte går att lösa;
  • att uppföljning alltid sker efter avslutad vård.

    Kommittén ska redovisa förslag till förbättringar 1 juli 2005. Men mycket kan göras redan nu. Vi vuxna kan börja med att lyssna på barn och ungdomar som finns inom barn- och ungdomsvården.

    Lena Nyberg
    Barnombudsman