"Arbetsmiljölagen gäller även i skolan"

Barnombudsmannens verksamhet styrs till en betydande del av frågor som barn och unga själva lyfter fram som viktiga frågor. Stress, mobbning och arbetsmiljön i skolan är de frågor som barn och ungdomar återkommande lyfter fram som några vardagsproblem.

Publicerad i: Svensk Skolidrott

Negativ stress och oro är en fråga som återkommer i våra undersökningar och i de  samtal med barn och ungdomar som vi regelbundet har.
Barnombudsmannen har arbetat med och uppmärksammat stressfrågor under flera år. Vi har tillsammans med olika samarbetspartner ordnat seminarier, konferenser och föreläsningar.  Vid ett seminarium hos Barnombudsmannen hösten 2002 gav barn och ungdomar oss sina bilder av vardagens negativa stress.
De berättade om  trasiga skolböcker, nedsliten skolmiljö, toaletter som saknar lås, för små och bullriga matsalar, dåliga gymnastiklokaler och tråkiga skolgårdar.

Det finns inte en enkel förklaring till varför allt fler barn och ungdomar säger att de upplever negativ stress. Uppväxt, familjeförhållanden, skola, medier och fritid är bara en del av det som påverkar dem.
Skolan bidrar i onödigt hög grad till den negativa stress som eleverna känner av. Här återkommer eleverna till schemaläggningen. Det kan gälla snålt tilltagna raster och prov som inte är jämnt utspridda över terminen.
Eleverna säger att de måste välja bort prov i vissa ämnen för att hinna läsa ordentligt till prov i andra ämnen. Och det pågår en ”MVG-jakt” på många skolor som gör att de aldrig känner sig riktigt lediga.
Elever i högstadiet och gymnasiet var kritiska mot den schemaläggning som innebar så kallade ”nollbyten”. Det innebar att det inte fanns någon tid avsatt mellan lektionerna för att hämta böcker och ta sig till en ny sal.
De tyckte att lärarna inte förstod att det var svårt att byta lektion på nolltid.
En flicka beskriver stress så här:
- Stress är precis som om man hade ett nät i magen som fångar upp en massa fisk som ligger där och ruttnar så det kommer upp i munnen som en unken lukt och magen är liksom tung av allt det där som fastnat i nätet.
Både elever och personal skulle vinna på att planeringen blev bättre och gjordes utifrån det som faktiskt är möjligt att klara av.  Vuxna inom skolan bär ansvaret för att schemaläggning och planering för prov görs utifrån barnens behov och förmåga.
Alla vet att det tar tid att byta om i samband med idrottslektioner. Ändå läggs det förvånansvärt ofta inte in extra tid för detta i samband med idrottslektionerna. Det är ett återkommande problem vittnar eleverna om. Det gäller även det faktum att idrottslektionerna ofta ligger antingen i anslutning till lunchrasten när eleverna antingen är med deras egna ord ”vrålhungriga” eller ”proppmätta”.

Eleverna tycker själva att de kan påverka hur de ska göra sitt skolarbete och vad de lär sig. Men de anser inte att de kan påverka när de ska ha rast, läxor och vilket material de kan använda.
Det mest anmärkningsvärda vi fick fram i en av våra enkäter till elever var att de är nöjda med att de kan säga vad de vill i skolan, men de känner att de inte blir lyssnade till och i verkligheten kan påverkar beslut som fattas på skolan. Barnkonventionen ger barnet rätten att bli hörd och lyssnad till, men vi vuxna har svårt att leva upp till detta på många områden.  Det liknar mer en skendemokrati  än verklig demokrati.

Arbetsmiljölagen gäller även i skolan.  Men skolan prioriteras inte lika högt som arbetsmiljöer där enbart vuxna vistas. Det är hög tid att stärka arbetsmiljöarbetet i skolan.
Det är förvånande att så lite har hänt i skolan som är våra barns arbetsplats under så många år, även om det förstås finns exempel på bra skolmiljöer.
Eleverna vill gärna ha avslappning på schemat. De som berättade att de har detta regelbundet tillsammans med en lärare sa att det var positivt.

Skolkuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer ger en tydlig bild. De uppger att elevernas hälsa på många olika sätt dramatiskt har försämrats på tio år. Den psykiska ohälsan bland både flickor och pojkar har ökat.
När v i en enkät frågade elever om skolhälsovården och elevvården svarade 60 procent att de önskade att skolsyster oftare skulle vara i skolan. 25 procent uppgav att de inte hade en skolkurator på skolan och 30 procent hade ingen skolpsykolog.
När vi frågade om det fanns något utrymme där de kunde sitta i lugn och ro så svarade en elev ”i skolsysters väntrum, för hon är nedlagd”.

Annat som stressar våra barn och ungdomar är att prestera bra vid sina idrottsaktiviteter. Det är också viktigt att bli accepterad som kompis och där kan föräldrarnas krav bidra till negativ stress.  Kort och gott kan man säga att barn och ungdomar känner ett stort tryck på sig att lyckas på en rad områden.

Lena Nyberg
Barnombudsman


Från högerspalten på den här sidan kan du ladda ner hela tidningen Svensk Skolidrott i pdf-format.