Barns och ungdomars hälsa har försämrats

Barns och ungdomars hälsa har försämrats markant under den senaste tioårsperioden. Larmrapporterna duggar tätt. Nu är det dags att någonting händer. Framtidens skollag måste tydligt ange att elevhälsan ska bestå av skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog.

Publicerad i: Svenska Dagbladet, samt i Hälsa & Miljö i skolan

En parlamentarisk kommitté har sett över skollagstiftningen och presenterat sitt förslag till ny skollag. Elevernas rättssäkerhet har stärkts i förslaget och elevernas rätt till inflytande kommer att skrivas in i lagen. Det har också skapats utrymme för elever att engagera sig i elevinflytandefrågor, utan att det ska drabba elevens rätt till undervisning. Det är bra.
Men det finns områden där det inte föreslås tillräckliga förbättringar. Dit hör skolhälsovården, numera kallad elevhälsan.
Barnombudsmannen, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Psykologförbund, Riksföreningen för skolsköterskor och Skolläkarföreningen är överens om att det behövs en stärkt elevhälsa för att möta behoven hos eleverna.

Hälsotillståndet bland barn och ungdomar har blivit allt sämre under den senaste tioårsperioden. Antalet besök inom barnpsykiatrin har ökat med ca 100 procent och kostnaderna för vård av barn och unga inom socialtjänsten ökade med en fjärdedel mellan 1995 och 2000.

En undersökning som Barnombudsmannen genomfört bland elever visar att:
- 60 procent vill att skolsköterskan ska vara i skolan oftare,
- 25 procent svarar att deras skola saknar skolkurator,
- 30 procent säger att de inte har någon skolpsykolog.

Bilden stämmer överens med den som Socialstyrelsen visat i flera rapporter om skolhälsovården.
En samstämmig bild ger också de skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer som svarat på en enkätundersökning genomförd av Barnombudsmannen, Akademikerförbundet SSR, Sveriges Psykologförbund och Vårdförbundet. Drygt 90 procent av de tillfrågade anser att elevernas hälsotillstånd är sämre än för tio år sedan. Depression, ätstörningar, övervikt, ångeststörningar, tinnitus, allergi och astma är de hälsotillstånd som har ökat mest enligt enkätundersökningen som redovisas i rapporten Elevhälsa (2002). Astmatiska och allergiska besvär ökar, liksom övervikt och psykosomatiska besvär. Den fysiska hälsan bland eleverna behöver fortlöpande följas för att med aktiva insatser få barn och unga att röra på sig mer.
Det finns ett ökande antal skolbarn som av sociala eller psykosociala skäl inte mår bra. De ofta långa väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) innebär att barn och ungdomars psykiska tillstånd riskerar att förvärras. Socialstyrelsen har visat att skolhälsovården eller elevvården på flera håll får ta hand om elever som organisationen varken har resurser för eller uppdrag att ta hand om. Det rör sig om elever vars hälsotillstånd kräver större behandlingsinsatser än vad skolhälsovård och elevvård kan erbjuda.

Skolan ska vara en plats som främjar barns utveckling i sin helhet. Skolan bör kunna ta ett större samlat ansvar för detta än vad som sker i dag.
Vi anser därför att det är djupt olyckligt att Skollagskommittén framhärdar i att beskriva kompetenserna i stället för att tydligt nämna vilka yrkesgrupper/professioner det rör sig om. Elevhälsans olika yrkeskategorier är alla lika viktiga. Ingen yrkesgrupp kan ersätta en annan! Det är endast tillsammans som vi kan tillgodose elevernas behov av medicinsk, psykologisk och psykosocial expertis. För att garantera att eleverna får tillgång till detta måste skollagen tydligt ange att elevhälsan ska bestå av skolsköterska, skolläkare, skolkurator och skolpsykolog.
Vår vision är att elevhälsan ska fungera som elevernas företagshälsovård. Den ska ha barnens bästa för ögonen och kunna följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras hälsa och tillsammans med andra aktörer verka för att eleverna ska få sunda levnadsvanor. Elevhälsan ska vara aktiv i frågor i undervisningen som rör till exempel sex och samlevnad, alkohol, andra droger och skaderisker. Elevhälsan ska också bevaka att elever med behov av särskilt stöd får rätt insatser och det stöd som de behöver. Arbetsmiljöarbete och arbetet för att motverka mobbning är också områden där elevhälsan ska finnas med för att bevaka elevernas behov.

Barns och ungdomars försämrade hälsa blir allt tydligare. Det är alarmerande och är på väg att bli ett stort problem i samhället. Den nya skollagen ger oss en unik möjlighet att ta frågorna om ohälsan på största allvar. I den nya lagtexten bör det slås fast att varje barn har rätt till en professionell elevhälsa där de olika yrkesgrupperna, inte enbart kompetenserna, beskrivs.

Elevhälsan måste vara uppbyggd utifrån elevernas behov. Förslaget till ny skollag är otydlig på den punkten. Det leder till att principen om en bra hälso- och elevvård för alla elever går förlorad. Om det inte finns skolkuratorer eller skolpsykologer tillgängliga vid den skola som eleven går på ökar risken att eleven vänder sig till personal som saknar specialistkompetens. Resultatet kan också bli att elever helt avstår ifrån att söka hjälp.
En sammanhållen elevhälsa med skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer bör säkerställas i den nya skollagen. Den är en viktig förutsättning för att skolan ska kunna skapa den lugna och trygga arbetsmiljö som varje elev har rätt till.

Lena Nyberg,
Barnombudsman

Christin Johansson,
Förbundsordförande
Akademikerförbundet, SSR

Nils Lundin
Ordförande
Svenska Skolläkarföreningen

Karin Graff-Cederström
Andre vice ordförande
Sveriges Psykologförbund

Kate Langenkrans
Ordförande
Riksföreningen för skolsköterskor