Skolan bryter mot arbetsmiljölagen

Vi kontaktas varje år av elever som känner sig diskriminerade, trakasserade och kränkta i skolan. Deras upplevelser inger oss stor oro eftersom de så flagrant strider mot de målsättningar och bestämmelser som gäller för skolan. Inte minst bryter skolan mot arbetsmiljölagen, som omfattar alla elever.

Publicerad i: Dagens Nyheter

Det är dags för kommunalpolitiker och skolpersonal att skapa skolmiljöer som fungerar för alla oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning, skriver fem av de statliga ombudsmännen och Arbetsmiljöverkets chef.

Nyligen började skolorna igen efter sommarlovet. Många elever har sett fram mot skolstarten och att få träffa kompisarna igen. Andra känner ångest och olust inför att komma tillbaka till skolan.

Viktor möts av glåpord som "bögjävel". Jasmin blir kallad "svartskalle" av en klasskamrat och läraren ser hennes tvåspråkighet som ett problem - ett hinder för att hon ska lära sig svenska korrekt. Jasmin och Anna bombarderas dagligen av könsord och sexuella anspelningar. Anton, som har ett rörelsehinder, får ägna hela rasterna åt att förflytta sig mellan klassrummen eftersom skolan saknar hiss - han utestängs därmed effektivt från att umgås med klasskamraterna.

Ombudsmännen kontaktas varje år av barn och ungdomar som känner sig diskriminerade, trakasserade och kränkta i skolan. Barnen ger en bild av en skola som ligger långt från den jämlika, rättvisa och demokratiska skola som vi vill ha i Sverige.

Bristerna i elevernas arbetsmiljö har dokumenterats i en rad undersökningar. De visar att:

  • Nästan hälften av alla tonårsflickor och en fjärdedel av pojkarna har under skoltid varit utsatta för sexuella trakasserier. Grova könsord är vanliga även på lågstadiet.

  • Var femte elev säger att våld och rasism förekommer på skolan. Var fjärde elev med utländsk bakgrund anser sig sämre behandlad av lärarna än andra.

  • Funktionshindrade elever är - sin "integrerade skolgång" till trots - ofta utestängda från en rad aktiviteter utanför själva klassrummet på grund av otillgängliga lokaler. Drygt hälften av grundskolorna är otillgängliga för elever med rörelsehinder.

  • Var nionde elev uppger att de varit utsatta för homofobiska kränkningar. Pojkar är överrepresenterade.

  • Var fjärde elev uppger att de varit utsatta för mobbning.

  • Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning utesluts när man behandlar skolans värdegrund, vilket begränsar homo- och bisexuella barns och ungdomars möjlighet till en trygg identitetsutveckling.

  • Mer än var tredje elev är missnöjd med den fysiska miljön, framför allt med skoltoaletter, skolmatsalen och skolgården.

  • Över hälften av eleverna efterlyser elevhälsopersonal varje dag på skolan. Var fjärde elev saknar kurator helt.

  • Var tredje elev är missnöjd med sitt inflytande i skolan.

    Exemplen inger berättigad oro eftersom de så flagrant strider mot de målsättningar och bestämmelser som gäller för skolan. Inte minst mot arbetsmiljölagen, som sedan 1990 omfattar alla elever.

    Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens skyldighet att tillsammans med arbetstagarna systematiskt undersöka brister i arbetsmiljön och kontinuerligt åtgärda och följa upp dessa. Skolan är elevernas arbetsplats. Arbetsgivare över skolan är kommunen. Ytterst är det alltså våra lokalt valda politiker som ska se till att alla faktorer - organisatoriska, fysiska och psykosociala, som kan påverka elevernas hälsa och välbefinnande - identifieras och åtgärdas.

    Lagen kräver att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar. För att åstadkomma en god arbetsmiljö ska arbetsgivare och arbetstagare samarbeta. Huvudmannen ska se till att elevskyddsombud från och med årskurs 7 kan medverka i det förebyggande arbetet. Men många skolor saknar i dag ett aktivt arbetsmiljöarbete och långt ifrån alla har elevskyddsombud.

    Elever som bemöts med respekt och får ta del av skolgemenskapens rättigheter och skyldigheter, kommer att vara bättre rustade att möta vuxenlivets alla krav. Omvänt gäller, att där elevers olika förutsättningar försummats och åsidosatts under skoltiden kan samhällets förluster på sikt bli omfattande. Det handlar om ett högt pris, mänskligt, socialt, ekonomiskt och, inte minst, demokratiskt och politiskt.

    I det här arbetet måste också ingå en ordentlig upprustning på lokalsidan. Skollokaler ska enligt såväl arbetsmiljölagen som grundskoleförordningen vara ändamålsenliga. Förbättringar har gjorts efter Arbetsmiljöverkets riksomfattande tillsynsinsatser. Men mycket återstår att göra. Det handlar till exempel om att förbättra luftens kvalitet och minska bullret och om att göra skollokaler tillgängliga för elever med funktionshinder.

    Som arbetsgivare har kommunerna ett ansvar att förebygga trakasserier och diskriminering i arbetslivet. Ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete bland skolpersonal påverkar också elevernas hälsa till det bättre.

    Det är därför hög tid för alla berörda kommunpolitiker, skolledare och lärare att upprätta handlingsplaner med konkreta mål och åtgärder, så att man både i ord och handling tillsammans med eleverna kan bygga hälsosamma skolmiljöer som fungerar för alla oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionshinder eller sexuell läggning. Nu måste arbetsmiljölagen börja tillämpas fullt ut även i skolan - landets största arbetsplats!

    Vi är sex myndigheter som alla värnar om eleverna och driver på för att förbättra arbetsmiljön. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att Viktor, Anna, Jasmin, Anton och alla andra elever ska få gå i en skola där de kan känna sig trygga, respekterade och utvecklas som individer.

    Kenth Pettersson, Generaldirektör Arbetsmiljöverket
    Claes Borgström, Jämställdhetsombudsman, JämO
    Margareta Wadstein, Diskrimineringsombudsman, DO
    Lena Nyberg, Barnombudsman, BO
    Lars Lööw, Handikappombudsman, HO
    Hans Ytterberg, Ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO

     

  •