Skydda barnen bättre

Det finns ett stort mörkertal när det gäller brott mot barn inom familjen. Uppemot vart tionde barn i Sverige har upplevt våld inom familjen. Fem procent av alla barn upplever ofta våld inom familjen.

Införd i: Nya Wermlands-Tidningen den 25 november och Piteå-Tidningen den 29 oktober 2004

Det är mycket viktigt att dessa brott utreds och klaras upp i högre utsträckning än vad som sker i dag. Därför behöver arbetet med att finna barn och föräldrar i riskzonen börja redan på mödravården, på barnavårdscentralerna, inom förskolan för att fortsätta upp i skolan.

Hot och våld mot kvinnor blir ofta ännu tydligare under graviditeten. Många män slår även då. Våldet påverkar den gravida kvinnan och har även allvarliga effekter på det väntande barnet. Metoderna för att bemöta de här kvinnorna och få dem att berätta måste bli bättre. Samarbetet mellan polis, åklagare och socialtjänst behöver stärkas.

Här är anmälningsskyldigheten ett viktigt instrument, som inte alltid fungerar som det var tänkt. Utredningar visar att bara en liten andel av de barn som misstänks fara illa anmäls till socialnämnden. Personalen känner kanske inte till bestämmelserna eller hur anmälningsplikten ska tillämpas. De är kanske oroliga för vad som händer barnet om man anmäler. Andra kanske känner obehag inför att möta föräldrarna efter en anmälan.

Men det är viktigt att fråga sig vad konsekvensen för barnet blir om man inte anmäler. Att vänta och se kan innebära att barnet hamnar efter i utvecklingen och situationen blir allvarligare. Ett barn har enligt FN: s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) alltid rätt till skydd mot föräldrars våld och övergrepp.

Barnombudsmannen anser att föräldrabalken bör byta namn till barnbalken för att markera att det är barnets rätt till sina föräldrar som ska stå i centrum. Enligt barnkonventionen har ett barn rätt till en regelbunden kontakt med båda sina föräldrar så länge det är bäst för barnet. I föräldrabalken slås det fast att barn har rätt att umgås med den förälder som han eller hon inte bor hos. Men barnet kan inte tvinga fram ett umgänge med en förälder, något som en förälder däremot kan. I praktiken innebär det att en förälder kan kräva och få igenom ett umgänge mot barnets vilja.

När det i en process om vårdnad, boende och umgänge förekommer påståenden om våld ska domstolen göra en riskbedömning där barnets bästa vägs in. Barnet ska inte tvingas bo eller umgås med en förälder om inte barnets trygghet kan garanteras. Det kan gälla i de fall där den ene föräldern har gjort sig skyldig till våld, hot eller övergrepp mot barnet eller någon annan inom familjen. Då kan enskild vårdnad vara att föredra framför gemensam vårdnad. Föräldrabalken utgår ifrån att föräldrarna ser vad som är bäst för barnet och därmed handlar därefter. Men så blev det inte alltid i praktiken.

Tanken med vårdnadsreformen 1998 var inte att föräldrarna skulle ha gemensam vårdnad om sitt barn när en förälder motsätter sig det på grund av att det påstås finnas misshandel, trakasserier eller andra former av övergrepp från den andra förälderns sida med i bilden. Men praxis har blivit en annan än det var tänkt.

Barn behöver båda sina föräldrar och bör ha rätt till båda även efter en separation. Det är också allt vanligare att barn bor växelvis hos sina föräldrar, men för att få det att fungera måste föräldrarna kunna samarbeta om barnet. I familjer där den ena parten har varit våldsam saknas ofta den förmågan till samarbete, särskilt om den ene föräldern är rädd för den andre.

Ett exempel på detta är att en förälder i dag kan motsätta sig att ett barn får barnpsykiatrisk hjälp eller vård. Föräldrarna måste vara överens. Det är ett tydligt exempel på att dagens lagstiftning inte sätter barnets bästa i främsta rummet.

Den Vårdnadskommitté som ser över lagen kan föreslå förbättringar som kan leda till att barnets behov sätts i centrum i en ny föräldrabalk. Det skulle bland annat behövas följande förändringar: Att barn får rätt till ett särskilt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge.

-Att domstolen alltid ska göra en riskbedömning i mål när våld påstås ha förekommit.

-Att föräldrabalken byter namn till barnbalk.

-Att barn får rätt till behandling eller vård även om en av föräldrarna motsätter sig det.


Lena Nyberg
Barnombudsman