Stärk elevens rättigheter

Respekt och trygghet är en nödvändig förutsättning för lärande. Alla elever ska ha rätt att känna sig trygga för att kunna fokusera på sin utbildning, istället för att behöva mötas av olika former av kränkande behandling.

Införd i: Skånska Dagbladet

Elever vittnar om att de känner sig diskriminerade, trakasserade och kränkta. Skolverket tog ifjol emot 240 anmälningar från elever som ansett sig blivit utsatta för kränkande behandling. Hur många som aldrig anmäler diskriminering vet vi inte. Varje gång en elev blir kränkt i skolan är ett misslyckande.

För att fler elever ska må bra i skolan behöver det ske förändringar på många håll.

I skolan ska elever inte bara skaffa sig kunskaper för vidare studier och utvecklande arbetsliv. Den ska också bidra med praktiska kunskaper och erfarenheter av demokrati och mänskliga rättigheter. Det framgår i såväl skollag, läroplaner, arbetsmiljölagen samt följer också av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

En förutsättning för trygga och väl fungerande skolmiljöer är att det finns lagar till skydd för eleverna. Vi anser att arbetsmiljölagstiftningen bör omfatta hela utbildningsväsendet, inklusive förskolor och fritidshem. EU kräver redan lagstiftning mot etnisk diskriminering som omfattar all utbildning och en sådan är ett effektivt redskap i arbetet att förebygga och motverka diskriminering.

Ett viktigt steg mot ökat elevskydd togs i våras genom utredaren Bertil Bengtssons lagförslag om förbud mot diskriminering inom all utbildning upp till och med gymnasieskolan. Utgångspunkten för förslaget är att lagskyddet ska omfatta diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder.
 
Det är ett välkommet steg för att öka elevers skydd i lagstiftningen och ge utsatta elever rätt till upprättelse i form av exempelvis skadestånd.

Den kanske viktigaste faktorn för att framgångsrikt kunna motverka kränkningar är att ledning, personal och elever har kunskap om hur diskriminering och kränkningar upptäcks, hanteras och förebyggs. Det är också viktigt att arbetet mot diskriminering och kränkningar påbörjas redan i förskolan, att personalen delar en helhetssyn på barn och barns utveckling samt att insatser systematiseras och drar åt samma håll. Det viktigaste är att arbetet också görs förebyggande, främjande och långsiktigt.

Om kränkningar och diskriminering ändå förekommer krävs snabba och tydliga insatser och att alla berörda vet vem som ska göra vad. Det enda säkra sättet att uppnå den beredskapen är att utarbeta genomtänkta och väl förankrade handlingsplaner i samverkan med alla berörda parter, som årligen utvärderas och uppdateras.
 
Ytterst är det kommunerna och de politiskt tillsatta fullmäktigeledamöterna som bär ansvaret för hur skolan svarar mot sitt samhällsuppdrag. Dessa – eller, när det kommer till de fristående skolorna, ledningen – måste se till att det bedrivs ett planmässigt och målinriktat förebyggande arbetsmiljöarbete. Arbetet måste genomsyras av övergripande strategier för att få bukt med diskriminering och mobbning. Samtliga nivåer inom kommunens skolväsende/den fristående skolan måste involveras – såväl politiker och tjänstemän som rektorer, pedagoger, elever och föräldrar. Därutöver behöver elevskyddsombudens delaktighet i arbetsmiljöarbetet stärkas.

Det är dags att med gemensamma krafter få till stånd en god arbetsmiljö så att varje elev känner delaktighet och inflytande och är trygg i att hon eller han inte riskerar att kränkas eller diskrimineras i skolan. Alla barn måste få utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar.
 
Det är inte för mycket begärt. Tvärtom – det är en mänsklig rättighet.

Claes Borgström
Jämställdhetsombudsman

Anna Theodora Gunnarsdóttir
tf Ombudsman mot etnisk diskriminering

Lars Lööw
Handikappombudsman

Lena Nyberg
Barnombudsman

Hans Ytterberg
Ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning