"Vart tionde barn i Sverige upplever våld i familjen"

Krönika av: Lena Nyberg, barnombudsman
Publicerad på kvinnojouren Ellinors webbplats www.ellinor.se, augusti 2004

Kvinnor och barn som lever i familjer där misshandel förekommer får inte alltid den hjälp och det stöd som de behöver. Deras situation uppmärksammas inte tillräckligt i dag och insatserna måste förbättras.

Det finns ett stort mörkertal när det gäller brott mot barn inom familjen. Kommittén mot barnmisshandel uppskattade i sin rapport till regeringen att vart tionde barn i Sverige har upplevt våld inom familjen. Fem procent av alla barn upplever ofta våld inom familjen.

Det är ytterst viktigt att dessa brott utreds och klaras upp i högre utsträckning än vad som sker i dag. Därför behöver arbetet med att finna barn och föräldrar i riskzonen börja redan på mödravården, på barnavårdscentralerna, inom förskolan för att fortsätta upp i skolan.

En väl utbyggd elevhälsovård inom skolan är viktig för att vi ska lyckas fånga upp de barn och ungdomar som mår dåligt och behöver hjälp och stöd.

Misshandel under graviditet
Hot och våld mot kvinnor blir ofta ännu tydligare under graviditeten. Många män slår även då. Våldet påverkar den gravida kvinnan och har även allvarliga effekter på det väntade barnet.

Metoderna för att bemöta de här kvinnorna och få dem att berätta måste bli bättre. Samarbetet mellan polis, åklagare och socialtjänst behöver stärkas.

Anmäl när barn far illa
Anmälningsskyldigheten är ett viktigt instrument, som inte alltid fungerar som det var tänkt. Utredningar visar att bara en liten andel av de fall där barn som misstänks fara illa anmäls till socialnämnden vilket är olyckligt eftersom socialnämnderna är beroende av att få information från dem som möter de här barnen.

Det finns flera orsaker till att man inte anmäler om ett barn far illa. Personalen känner kanske inte till bestämmelserna eller hur anmälningsplikten ska tillämpas. De är kanske oroliga för vad som händer barnet om man anmäler. Andra kanske känner obehag inför att möta föräldrarna efter en anmälan.

Men det är viktigt att fråga sig vad konsekvensen för barnet blir om man INTE anmäler. Att vänta och se kan innebära att barnet hamnar efter i utvecklingen och situationen blir allvarligare.

En mänsklig rättighet
Ett barn har enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) alltid rätt till skydd mot föräldrars våld och övergrepp. Det innebär skydd mot både fysiska och psykiska övergrepp.

Men våld inom familjen blir ofta känt för utomstående först i samband med att en process om vårdnad, boende och umgänge dras igång.

Barnombudsmannen, BRIS (Barnens rätt i samhället), Manliga Nätverket och Alla Kvinnors Hus ordnade i början av maj seminariet "Får vuxna slå?" för att följa upp de förslag som Nationella Rådet för Kvinnofrid gav till regeringen i juni 2003.

Krävs mer än lagstiftning
Justitieminister Thomas Bodström var en av talarna och gav ett tydligt budskap till åhörarna. Han sa att det inte går att komma någon vart enbart med lagstiftning. Han jämförde med när man förbjöd barnaga i Sverige. Lagstiftning tillsammans med förändrade attityder är absolut nödvändigt för att stoppa våldet mot kvinnor.

Det är viktigt ur många perspektiv att barn som ser föräldrar misshandlas betraktas som brottsoffer. Det är viktigt för själva läkeprocessen hos barnet, betonade Thomas Bodström. Vem ska ett barn identifiera sig med när en förälder misshandlar den andre? undrade han för att illustrera barnets omöjliga livssituation.

Umgänge mot barnets vilja
Enligt barnkonventionen har ett barn rätt till en regelbunden kontakt med båda sina föräldrar så länge det är bäst för barnet. I föräldrabalken slås det fast att barn har rätt att umgås med den förälder som han eller hon inte bor hos.

Men barnet kan inte tvinga fram ett umgänge med en förälder, något som en förälder däremot kan. I praktiken innebär det att en förälder kan kräva och få igenom ett umgänge mot barnets vilja.

När det i en process om vårdnad, boende och umgänge förekommer påståenden om våld ska domstolen göra en riskbedömning där barnets bästa vägs in. Barnet ska inte tvingas bo eller umgås med en förälder om inte barnets trygghet kan garanteras. Det kan gälla i de fall där den ene föräldern har gjort sig skyldig till våld, hot eller övergrepp mot barnet eller någon annan inom familjen. Då kan enskild vårdnad vara att föredra framför gemensam vårdnad.

Gemensam vårdnad inte alltid bra
Föräldrabalken utgår ifrån att föräldrarna ser vad som är bäst för barnet och därmed handlar därefter. Men så blir det inte alltid i praktiken. Vi ser inte sällan exempel på överenskommelser som är kompromisser som utgår ifrån föräldrarnas behov istället för barnens behov och önskemål.

Tanken med vårdnadsreformen 1998 var inte att föräldrarna skulle ha gemensam vårdnad om sitt barn när en förälder motsätter sig det på grund av att det påstås finnas misshandel, trakasserier eller andra former av övergrepp från den andra förälderns sida med i bilden. Men praxis har blivit en annan än det var tänkt.

Krävs endast risk för våld
Barnombudsmannen genomför en studie där tingsrättsdomar analyseras för att se hur domstolarna har behandlat påståenden om våld i tvister som gäller vårdnad, boende och umgänge.

Resultaten är endast preliminära, men de tyder på att tingsrätterna i stor utsträckning dömer till gemensam vårdnad trots att en part motsätter sig detta eftersom det har förekommit påståenden om våld i föräldrarnas relation.

I den nuvarande föräldrabalken står det att när en domstol ska avgöra vad som är barnets bästa i frågor om vårdnad, boende och umgänge ska den ta hänsyn till om barnet riskerar att bli utsatt för våld eller riskerar att fara illa på annat sätt.

Det framgår tydligt av förarbetena till lagen att det inte behöver vara ställt utom allt rimligt tvivel att barnet kan komma att fara illa. När domstolen bedömer risken för att barnet ska utsätts för till exempel övergrepp ska den ta hänsyn till konkreta omständigheter som en förälders allmänna attityd till våld, tidigare övergrepp, hotelser, våld och övergrepp av psykisk natur.

Barnens berättelser måste väga tyngre
Trots att lagstiftningen kan verka tydlig får vi varje år höra talas om fall där domstolar och socialnämnder inte tycks ha gjort någon bedömning av risken för att barnet utsätts för våld. En sådan bedömning görs endast i undantagsfall.

Det är djupt otillfredsställande eftersom en utförlig bedömning av om det finns risk för att en förälder kan komma att utsätta barnet för fysisk eller psykisk misshandel alltid ska göras. Barnets egen berättelse, dess egna ord och känslor om föräldern måste också väga tyngre än i dag när domstolarna gör sina bedömningar.

Föräldrar kan neka barn vård
Barn behöver båda sina föräldrar och bör ha rätt till båda även efter en separation. Det är också allt vanligare att barn bor växelvis hos sina föräldrar, men för att få det att fungera måste föräldrarna kunna samarbeta om barnet.

I familjer där den ena parten har varit våldsam saknas ofta den förmågan till samarbete, särskilt om den ene föräldern är rädd för den andre. Om de vuxna inte kan samarbeta leder det ofta till oflexibla lösningar som drabbar barnet hårdast.

Ett exempel på detta är att en förälder i dag kan motsätta sig att ett barn får barnpsykiatrisk hjälp eller vård. Föräldrarna måste vara överens. Det är ett tydligt exempel på att dagens lagstiftning inte sätter barnets bästa i främsta rummet.

Barnombudsmannen anser att det ska räcka med att en av vårdnadshavarna vill låta genomföra en barnpsykiatrisk eller medicinsk utredning för att den ska kunna bli av. Det är djupt otillfredsställande att en förälder med stöd i föräldrabalken i dag kan förhindra att ett barn får adekvat hjälp, behandling och vård.

Barnombudsmannens förslag på förändringar
I en skrivelse till 2002 års vårdnadskommitté lyfter Barnombudsmannen fram ett antal punkter där vi anser att lagstiftningen på området bör skärpas. Kommittén ser just nu över 1998 års vårdnadsreform.

Vi anser att föräldrabalken bör byta namn till barnbalken för att markera att det är barnets rätt till sina föräldrar som ska stå i centrum.

Vårdnadskommittén kan föreslå förbättringar som kan leda till att barnets behov sätts i centrum. Vi vill bland annat se följande förändringar:

  • att barn får rätt till ett särskilt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge
  • att domstolen alltid ska göra en riskbedömning där barnets bästa vägs in i mål när våld påstås ha förekommit
  • att domstolen i alla mål som rör vård, boende och umgänge ska höra lämplig sakkunnig
    -att barn får rätt till medicinsk, psykiatrisk behandling eller vård även om en av föräldrarna motsätter sig det.

Lena Nyberg
Barnombudsman