Alla barns rätt till vård

Barn som befinner sig i ett apatiskt tillstånd är inte i första hand en migrationsfråga utan en medicinsk fråga. Alla barn i Sverige har rätt till vård på lika villkor. Så länge ett svårt sjukt barn befinner sig i vårt land ska det inte spela någon roll om barnet är asylsökande eller inte. Ett sjukt barn måste alltid erbjudas bästa möjliga vård och behandling.

Införd i: Tidningen Psykisk Hälsa

Därför är det oacceptabelt att avvisa barn som är akut sjuka och som behöver vård. Sverige var ett av de första länderna som skrev under och antog FN: s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Vi har förbundit oss att följa konventionen och den säger tydligt bland annat att ett barn har rätt till högsta uppnåeliga hälsa. Varje barn har också rätt till skydd mot alla former av våld, övergrepp, vanvård och rätt till lämpligt skydd och humanitärt bistånd när han eller hon söker flyktingstatus.

Det är ytterst viktigt att tidigt ringa in och identifiera vilka barn som riskerar att hamna i detta tillstånd. Tidiga och effektiva insatser kan förhoppningsvis förebygga att barn sluta äta, dricka, tappar förmågan att röra sig, tala och helt tappar lusten att leva.

Det var inte bara positivt utan även nödvändigt att Socialstyrelsen fick regeringens uppdrag att utforma rekommendationer om tidiga insatser, vård och behandling av barn med uppgivenhetssymtom. Det är naturligtvis mycket viktigt eftersom sådana saknas i dag. Diskussionen om barn som befinner sig i ett apatiskt tillstånd har tidvis olyckligtvis omgärdats av tvivel, olika teorier och förklaringar till varför barnen blir uppgivna och apatiska. Det saknas redskap för att definiera och bestämma sjukdomsbilden. Symtomen bland dem som har insjuknat varierar också från individ till individ. En komplicerad symtombild innebär att det är ännu mer angeläget att hitta bakomliggande orsaker för att förebygga och för att hjälpa barn med uppgivenhetssymtom.

Socialstyrelsen borde även ha fått i uppdrag att försöka fastställa diagnoskriterier för barn i apatiskt tillstånd. Det måste nu bli nästa steg för att kunna ge dessa barn den bästa möjliga vården och omsorgen.

Sverige måste utveckla det barnpsykiatriska, medicinska och sociala omhändertagandet av dessa barn. De medicinska problemen måste klarläggas så att barnen får bästa möjliga behandling. Därför är det viktigt att försöka ta reda på orsakerna till den fruktan som barn i apatiskt tillstånd ofta känner. Barn har egna asylskäl och deras upplevelser av förföljelse kan skilja sig från de vuxnas. Därför behöver det utredas ytterligare om dessa barn har varit med om traumatiska upplevelser innan de insjuknade och hur traumat påverkar insjuknandet. Det är angeläget att jämföra dessa barns symtom med symtomen hos andra människor som utsatts för mycket svåra traumatiska upplevelser.

Sverige måste se till att ett barn som befinner sig i Sverige kan tillgodogöra sig de rättigheter som barnkonventionen erkänner varje barn. I många fall kan motsvarande rättigheter tillgodoses i barnets hemland även om de inte alltid håller samma höga standard som i Sverige. I andra fall är det uppenbart att barnets rättigheter skulle kränkas om barnet avvisades. I det vägledande beslutet som regeringen i somras fattade angående ett barn i apatiskt tillstånd fastslog regeringen att vård visserligen fanns tillgänglig i hemlandet men att barnet kunde antas ta bestående skada i sin psykosociala utveckling av att avvisas till hemlandet.

Det är glädjande att regeringen i somras beslutade att ge ett barn i apatiskt tillstånd permanent uppehållstillstånd. Barn i ett apatiskt tillstånd är svårt sjuka. De ska aldrig avvisas från Sverige.

Lena Nyberg, barnombudsman