Full fart för barnkonventionen!

Det har gått drygt 15 år sedan FN: s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. För sex år sedan antog riksdagen en nationell strategi för hur Sverige ska kunna leva upp till barns rättigheter enligt barnkonventionen.  Regering och riksdag har sagt att kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter ska öka barnperspektivet i alla beslut som rör barn och ungdomar upp till 18 år.

Införd i: Vestmanlands Läns Tidning

Onsdagen den 9 februari äger konferensen Full fart framåt! rum på Växhuset i Västerås.  Det är den andra av fem konferenser som anordnas för att sprida framgångsrika exempel på att arbeta med barnkonventionen. Barnombudsmannen har regeringens uppdrag att arrangera konferenser för att inspirera allt fler att komma igång med barnkonventionsarbetet. Konferensen arrangeras i samarbete med Västerås stad.

En stor del av arbetet med barnkonventionen äger rum i kommuner, landsting och regioner där barnen har sin vardag. Det finns många bra exempel i Mälardalen. Vi vill visa hur man kan arbeta som lokalt eller regionalt barnombud, som i Västerås och Uppsala.  Landstinget i Sörmland får beskriva hur de framgångsrikt arbetar med barnkonventionen med bland annat barnpiloter, där målet är att sätta barnets bästa i främsta rummet. Örebro kommun visar hur de arbetat med barns inflytande inom både förskola och skola. Barnens egen syn på tillvaron har givit personalen de viktigaste insikterna.

Av Sveriges 291 kommuner har 173 - 64 procent - beslutat att tillämpa barnkonventionen.  Arbetet går framåt, men inte tillräckligt snabbt. Nästan alla kommuner - 93 procent- uppger att barn och unga har möjlighet till inflytande. Den vanligaste formen för att påverka verkar vara elev- och ungdomsråd. Men det kan också vara en barn- och ungdomspolicy, om barnkonsekvensanalyser, checklistor, barnbokslut och en särskild barnbudget.  I dag saknas det verktyg som svarar på hur beslut och metoder fungerar i praktiken och vilka effekter som de ger.  Vi möter fortfarande beslutsfattare och tjänstemän som inte ser hur barnkonventionen kan vara ett verktyg i arbetet för att förbättra barns och ungas villkor. 

· Ge barn och unga reellt inflytande över frågor och verksamheter som berör dem. Barn har rätten att bli lyssnade till. Vuxna måste väga in deras synpunkter. Det gäller alla barn, oavsett ålder, kön, bakgrund eller om barnet har ett funktionshinder.

· Det behövs mer kunskap hos många yrkesgrupper som möter barn i situationer som kan vara avgörande för deras levnadsvillkor och vardag.

·  Låt barn och unga vara med i planeringen av bostadsområden och utemiljöer. De är själva experter på hur de använder miljön, men det är vuxna som ansvarar för besluten.

· Stödet till barn som lever i utsatta miljöer behöver samordnas bättre. Samhällets skyddsnät kan vara barns och ungas enda räddning. Vuxna får aldrig ge upp och låta barn till exempel bli ett led i en förälders rehabilitering.

· Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Elevhälsovården måste kunna möta detta. Barn och ungdomspsykiatrin, BUP, ska hjälpa dem med allvarligare problem omgående och långa kötider är inte acceptabelt.

· Fler barn än tidigare tvingas till att ha två daghemsplatser när föräldrar separerar och bor långt ifrån varandra. Det är inte rimligt att barn ska ha två helt olika vardagar.

· Nolltolerans när det gäller mobbning. Ingen ska behöva känna sig rädd eller otrygg i skolan. Vuxna ska  vara föredömen.

· Arbetsmiljön i skolan bör bli bättre och stressen bland eleverna minska. Skolluncherna är viktiga näringsmässigt, men även för att skapa ett bra arbetsklimat. 

· Barn och unga behöver mötesplatser på fritiden. Det gäller inte minst barn med funktionshinder som oftare än andra har en mindre stimulerande fritid.
 
Lena Nyberg,
barnombudsman