Kungsbacka har lyckats

Det har gått drygt femton år sedan FN: s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. Sveriges riksdag antog 1999 en nationell strategi som innebär att kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter ska arbeta med att öka sitt barnperspektiv i alla beslut som rör barn och ungdomar upp till 18 år. Onsdagen den 23 februari äger en konferens om barnkonventionen rum i Halmstad, arrangerad av Länsstyrelsen i Halland. Barnombudsmannen är inbjuden för att bland annat lyfta fram arbetet med barnkonsekvensanalyser.

Införd i: Hallandsposten

Av Sveriges 291 kommuner har 173 fattat beslut om att tillämpa barnkonventionen. Många har tagit fram olika metoder för att genomföra konventionens intentioner – barn- och ungdomspolicy, barnbokslut och barnbudget är några exempel på metoder som används. Nästan alla Sveriges kommuner uppger att det finns möjlighet till inflytande för barn och unga i den kommunala verksamheten. Den vanligaste formen för att påverka verkar vara elev- och ungdomsråd. Vår rapport Från ord till handling visar hur långt barnkonventionsarbetet har kommit i kommuner landsting och regioner.

Ur enkätsvaren kan vi se att både Halmstad kommun och landstinget i Halland har fattat beslut om och diskuterat barnkonventionen. Kommunen uppger att det inflytande som finns för barn och unga är genom elevråd medan landstinget uppger att det inte fanns något organiserat inflytande för yngre medborgare 2003. Landstinget uppger att barnkonventionen betraktas som ett grundläggande dokument som på ett naturligt sätt olika vägas in i beslutsfattandet. Den ingår i alla övergripande policydokument, mål och strategier.
 
Men vi möter fortfarande beslutsfattare och tjänstemän som inte ser hur barnkonventionen kan vara ett verktyg i det dagliga arbetet för att förbättra barns och ungas villkor. Det är inte alltid enkelt att se en koppling mellan barnets vardag och barnets rättigheter enligt konventionen. Därför är det viktigt att visa på framgångsrika exempel. Kungsbacka kommun finns på plats på konferensen för att beskriva hur de har arbetat. De har under flera år arbetat målmedvetet med barnets rättigheter och utsågs till bästa barnkommun år 2004.

Det finns flera framgångsrika sätt att arbeta med barnkonventionen i vardagen:

· Ge barn och unga ett verkligt inflytande över frågor och verksamheter som berör dem. Barn har rätten att bli lyssnade till. Vuxna måste väga in deras synpunkter i beslut som fattas. Det gäller alla barn, oavsett ålder, kön, bakgrund eller om barnet har ett funktionshinder.

· Öka kunskapen om hur man samtalar med barn på ett bra sätt hos vuxna som arbetar med barn.

· Låt barn och unga vara med i planeringen av bostadsområden, utemiljöer och när till exempel vägar planeras. Barn är själva experter på hur de använder en miljö, de vuxna ansvarar för besluten.

· Samordna stödet till barn som lever i utsatta miljöer.

· Den psykiska ohälsan ökar bland unga. Hälsovården i skolan måste få resurser att möta dessa behov. Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) ska kunna hjälpa dem som har allvarligare problem omgående.

· Fler barn än tidigare tvingas till att ha två daghemsplatser när föräldrar separerar. och flytta långt ifrån varandra. Vid växelvis boende är det inte rimligt att barnet har två helt olika vardagar.

· Nolltolerans när det gäller mobbning. Ingen elev ska behöva känna sig rädd eller otrygg i skolan. Här måste vuxna vara föredömen. Undersökningar visar att det är nästan lika vanligt att barn upplever att vuxna mobbar dem som att en jämnårig gör det.

· Arbetsmiljön i skolan behöver bli bättre och vi behöver arbeta för att stressen ska minska bland eleverna.

· Skolluncherna är viktiga ur många aspekter, både näringsmässigt och för att skapa ett bra arbetsklimat. När eleverna får påverka skolmåltiderna och miljön blir resultatet ofta positivt.

· Skapa mötesplatser för barn och unga på deras fritid. Alla måste ha någonstans att träffa jämnåriga, inte minst barn med funktionshinder.

Lena Nyberg,
barnombudsman