"Barns åsikter måste tas på allvar"

Krönika av: Lena Nyberg, barnombudsman
Ur: Barnombudsmannens nyhetsbrev, juni 2005

FN:s konvention om barnets rättigheter ger barn rätt att bilda egna åsikter och dessa åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Detta är en självklar utgångspunkt i vårt arbete och borde vara en utgångspunkt i allt beslutsfattande som rör barn och unga i Sverige. Det finns en växande medvetenhet om att barn under 18 år borde få fler möjligheter att kunna påverka och göra sina röster hörda, men på många håll finns det brister både i strukturer, metoder och inte minst i attityder hos oss vuxna.

Jag möter rätt ofta besvikna barn och ungdomar som inte tycker att vi vuxna tar deras åsikter på allvar. Det kan röra beslut i familjesituationer, skolan, närområdet eller mer omfattande beslut i en verksamhet. Ibland verkar det nästan som vi vuxna inte tror att barn och unga vill vara med och påverka eller att de inte har förmågan att vara med och ha åsikter. En del vuxna misstror att unga verkligen kan delta. Det finns även exempel där man organiserar barn och unga för att ge dem inflytande, men där vuxna trots allt inte lyckas ge barns åsikter betydelse.

Runt om i vårt land finns det många energiska elevråd där elever kämpar för att kunna påverka skolan de går i. En del elevråd upplever att de kan påverka och att deras synpunkter blir bemötta med respekt. Men tyvärr finns det en hel del exempel där eleverna inte ens får träffa skolledningen, än mindre upplever att de får respekt för sina förslag och åsikter. Som elev vill du självklart kunna påverka din vardag, både skolmiljön och arbetssituationen.

Min erfarenhet från alla spännande möten med barn och ungdomar är att de är mycket konstruktiva och ofta väl medvetna om både sina egna och andra barns önskemål och behov, men att de ofta blir uppgivna för att inte vuxna lyssnar. För någon månad sedan träffade jag en större grupp barn som ville diskutera problem som de brottades med. En flicka tog upp att de bara hade kallvatten i duscharna när de skulle duscha efter gymnastiken. Det borde vara enkelt att ordna, kan man tycka, men det visade sig att detta varit ett problem ända sedan flickan började skolan och nu gick hon i nionde klass. En annan önskan var fungerande lås till toaletterna så att eleverna vågade gå på toaletten utan att någon kom in. Inte heller det hade gått att ordna.

Vid en konferens under våren träffade jag representanter från ett ungdomsråd som frågade varför inte de vuxna beslutsfattarna tog kontakt med ungdomsrådet för att ”bolla idéer”. Vi finns här för att kunna ge er synpunkter men ingen efterfrågar våra åsikter, sa en energisk tonårstjej. Så ser det ut på fler ställen, barn och unga finns där och vill kunna påverka, men vi vuxna verkar inte alltid ha förmågan att ta till oss ungas tankar.

Men som tur är finns det goda exempel, förskolor, skolor, fritidsgårdar, fritidsverksamheter och hela kommuner där man möter barns och ungas synpunkter med respekt och där man inte bara lyssnar till vad de har och säga utan även tar till sig och försöker förändra verksamheten utifrån synpunkterna.

Efter en skön och förhoppningsvis solig sommarsemester kommer vi att sammanställa några av de goda och lärande exempel som vi har stött på i vårt arbete. Vi tror och hoppas att dessa exempel kan vara stimulerande och bli en hjälp till alla de som försöker att ge barn och unga ökat inflytande.

Jag önskar dig en riktigt skön och vilsam sommar och glöm inte att lyssna till de barn du har runt omkring dig. De kan finnas något barn som behöver dig. Under sommaren finns det barn som behöver en vuxen mer än vid något annat tillfälle.

Lena Nyberg
Barnombudsman