Ungas attityder till droger

Många ungdomar har under det senaste året tagit upp problemet med alkohol, narkotika och tobak med oss.  Barnombudsmannens årsrapport till regeringen fick därför huvudtemat barns och ungas attityder till droger.

Införd i: Motala &Vadstena Tidning

Ungdomarna beskriver hur enkelt det är att få tag på alkohol och narkotika. När jag möter ungdomar runt om i Sverige beskriver de hur enkelt och billigt de och deras kamrater kan köpa smuggelsprit, hembränt och narkotika. Vi vuxna har inte riktigt förstått att droger är så vanligt förekommande.

Situationen är annorlunda i dag än bara för några år sedan. Nya införselregler för alkohol, lägre priser, ökad tillgång och vuxnas ökade alkoholdrickande innebär att även ungdomar riskerar att öka sitt missbruk.

Det är inte bara på fester som mycket det kretsar kring alkohol och kanske andra droger. Det är enkelt att komma över droger via internet. Vi vuxna är naiva om vi inte förstår att ungdomar påverkas av allt runt omkring dem.

När vi planerar insatser så måste vi utgå från det som är ungdomars verklighet i dag och inte den som vi är uppvuxna i. Vi genomförde en enkätundersökning till våra kontaktklasser runt om i Sverige för att ta reda på barn och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. Vi fick in nästan 800 svar och de visar tydligt att barn och unga vet att rökning är skadligt.

Det visar att antirökkampanjer och medvetet opinionsarbete ger resultat och påverkar. Resultaten från våra enkäter visade också att föräldrarna är mycket viktiga för den inställning som man har till droger.

Titeln på vår årsrapport till regeringen blev ”Öppna för gränser”, just för att vi vill understryka att barn och unga är öppna för att vuxna sätter gränser. Med allt fler droger, en ökad internationalisering, begränsade resurser för det förebyggande arbetet i skolan och inom elevhälsovården så måste föräldrar och andra vuxna lära sig mer om barns och ungas verklighet.

Under förra året verkar sniffning eller så kallad boffning bland ungdomar ha ökat. Flera barn dog sedan de hade sniffat butangas. Därför är det viktigt att ANT-undervisningen i skolan tar upp de stora riskerna med sniffning och boffning. Det behövs även åldergränser på varor som kan sniffas och varningstexter och det måste bli svårare för ungdomar att köpa varorna.

Barn och unga vet att tobak och narkotika är farligt. Men när det gäller alkohol tycker ungdomar att det är vars och ens ensak om man dricker. Det finns också ett relativt stort majoritetsmissförstånd om att dricka alkohol. Många tror att fler har druckit alkohol än vad som verkligen är fallet. Det kan leda till att många testar bara för att vara som alla andra.

Ungdomarna förväntar sig att vi föräldrar ska bry oss om vad de gör. De är mycket mer öppna för att vi ska sätta gränser än vad vi kanske tror. De tycker även att vi ska fundera på hur vi själva förhåller oss till droger. De accepterar att vuxna själva dricker, så länge de inte blir fulla när barn och ungdomar är med.

Föräldrar påverkar barnens beteende, men det gör även kompisar. Ungdomar behöver bra alternativ till de fester där alkohol och andra droger förekommer.
Vi får inte helt lämna över ansvaret för drogfrågorna till skolan. Föräldrars attityder till alkohol påverkar barns och ungas alkoholvanor. På många håll pågår bra projekt där föräldrar involveras. När vuxna engagerar sig och sätter gränser börjar barnen dricka senare och i mindre mängd.

En tonårsförälder behöver stöd i rollen att klara av att vara förälder när barnet är på väg att bli vuxna och skapa sig en egen identitet. Tid tillsammans kan vara lika viktig under tonåren som under småbarnsåren.

Barnombudsmannens kontaktklasser och ungdomsråd har bra råd om hur föräldrar och andra vuxna bör förhålla sig till droger.

Lena Nyberg
Barnombudsman