Barns hälsa har försämrats

Barn och ungdomar har rätt att komma till tals i alla frågor som rör dem. Det gäller inte minst inom hälso- och sjukvården. Ungdomar är mest nöjda med ungdomsmottagningen, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och tandläkaren har bemött dem. De tycker att de vuxna lyssnar på dem. Men de säger samtidigt att de ändå inte känner att de har blivit tagna på allvar eller har haft möjlighet att påverka behandlingen.

Införd i: i Hudiksvalls Tidning, Ljusdals-Posten och Hälsinge Kuriren

Barn och ungdomars hälsa har på många sätt försämrats den senaste tioårsperioden. Depression, ätstörningar, övervikt, ångeststörningar, tinnitus, allergi och astma är de hälsotillstånd och symptom som har ökat mest.
Antalet besök inom barnpsykiatrin har ökat kraftigt på senare år, liksom kostnaderna för vård av barn och unga inom socialtjänsten.

Barns och ungdomars försämrade hälsa är alarmerande. Men med gemensamma krafter går det att göra någonting åt situationen. Därför blir det förebyggande arbetet inom mödravården, barnavårdscentralerna och elevhälsovården allt viktigare.

Genom att upptäcka symptom på ohälsa i tid kan vi både minska mänskligt lidande och använda resurser inom vård och omsorg på bästa sätt.

I skolorna ska elevhälsovården arbeta förebyggande och utgå ifrån elevernas behov.  I den nya skollag som regeringen väntas föreslå bör eleverna garanteras en väl sammanhållen hälsovård med tillgång till skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer.

Vi vuxna tycker att vi har rätt till en bra företagshälsovård, medan barn och ungdomar kan tvingas nöja sig med en mindre väl fungerande elevhälsovård. I en undersökning som Barnombudsmannen genomfört bland elever svarade 60 procent att skolsköterskan skulle vara oftare i skolan, en av fyra att deras skola saknar skolkurator och 30 procent att de inte har någon skolpsykolog.

Hur blir då barn och unga bemötta inom hälso- och sjukvården? I Barnombudsmannens senaste årsrapport redovisas närmare 900 högstadie- och gymnasieelevers erfarenheter. Mest nöjda är de med hur ungdomsmottagningarna, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och tandläkaren har bemött dem.

Nästan varannan elev har besökt en ungdomsmottagning. En majoritet (60 procent) anser att personalen lyssnade på dem och tog dem på allvar. Flickorna var mer nöjda än pojkarna. Under 40 procent av eleverna svarade att de kunde påverka behandlingen. En av tio har varit i kontakt med BUP. Varannan elev tyckte att personalen lyssnade på dem, medan något färre ansåg att deras åsikter tagits på allvar. 45 procent av eleverna ansåg att de hade haft möjlighet att påverka behandlingen.

De allra flesta elever hade varit hos tandläkaren. Hälften tyckte att de blivit lyssnade till medan något färre ansåg att de tagits på allvar. 40 procent svarade att de hade kunnat påverka behandlingen.

Bland dem som hade besökt en vårdcentral ansåg varannan att de hade blivit lyssnade till. Drygt 40 procent svarade att deras åsikter tagits på allvar men bara en av tre tyckte att de kunnat påverka behandlingen. Tre av fyra elever har varit hos skolsköterskan. Mer än varannan elev tycker att de blivit lyssnade till, något färre anser att deras åsikter tagits på allvar och en av tre att kunnat påverka behandlingen.

Dialogen mellan hälso- och sjukvårdspersonalen och de unga kan bli bättre.

  • Information i frågor som berör barn och ungdomar bör anpassas så att barn och unga förstår.
  • Personal inom hälso- och sjukvården bör få kompetensutveckling i att samtala med barn.
  • Varje hälso- och sjukvårdsområde bör ta fram metoder för att följa upp hur barn och unga upplever mötet med vården.
Vi har inte råd att vara utan barns och ungdomars erfarenheter. Deras kunskaper och erfarenheter kan ge vuxna bättre underlag för de beslut som ska fattas.

Lena Nyberg
barnombudsman