"Barns rätt till kultur kräver samhälleligt ansvar"

Krönika av: Lena Nyberg, barnombudsman
Ur: Barnombudsmannens nyhetsbrev, oktober 2006


Vi kan inte nog ofta lyfta fram hur viktigt det är att vi vuxna lär oss att lyssna på och ta till oss av vad barn och unga har att säga. Men det räcker inte. Vi måste dessutom medverka till att de får olika verktyg att göra sina röster hörda. Alltför ofta tror vi att unga kan vara med och påverka genom våra vuxna arbetsformer, men vi måste komma ihåg att barn i olika åldrar och med olika förutsättningar behöver olika former för delaktighet.

Olika kulturformer kan ge möjligheter att påverka sådant som är viktigt för en om man är under 18 år. Genom att till exempel läsa, skriva, måla, teckna, sjunga, dansa och spela teater får barn inte bara möjlighet till lek, vila och rekreation, de får även verktyg för att kunna uttrycka sig och chans till utveckling.

I konst, musik, litteratur och drama kan man söka och finna sig själv och sin egen roll. Att få lära sig att uttrycka sig på olika sätt ger goda förutsättningar för både självkänsla och självförtroende. Kulturen är en unik arena där barn och ungdomar kan finna former för att formulera och föra fram sina tankar och förmedla sina erfarenheter. Och på samma gång ger barns kultur oss vuxna en bättre insikt i hur det är att vara barn eller ung idag.

Barn har rätt till kultur, men precis som med alla de andra rättigheterna i FN:s konvention om barnets rättigheter krävs det att vuxna tar ansvar för att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Det förutsätter vuxnas aktiva handling och engagemang. En del barn har engagerade och intresserade föräldrar eller andra vuxna i sin närhet som kan och har råd att visa på olika former av kultur och uttrycksmedel och väcka barnets intresse.

Andra barn har inte det och då blir skolan en viktig länk för att finna en väg in i kulturlivet. Skolan ger möjligheten att pröva på olika former av uttrycksformer, som att dansa, spela teater, spela instrument eller måla, men också att möta kultur i form av offentliga kulturinstitutioner, till exempel teatrar, museum och bibliotek. Barns rätt till kultur kräver därför ett gemensamt samhälleligt ansvar. Och för att det ska kunna ske på ett bra sätt krävs att vi låter barnen själva kunna påverka beslut som berör dem.
             
För att lyfta fram kulturens betydelse för våra barn har vi, tillsammans med kommittén Aktionsgruppen för barnkultur, genomfört en enkätundersökning bland våra kontaktklasser om kultur i både skola och på fritiden. Svaren redovisas i rapporten Konst, hur man lever å lite annat. Vi har även tagit fram en idéskrift tillsammans med Statens kulturråd, som dels lyfter fram kommuners, landstings och regioners viktiga roll när det gäller att tillgodose barns rätt till kultur, dels ger goda exempel på hur man kan arbeta lokalt.

Jag hoppas att dessa skrifter kan bli ett bidrag i arbetet med Ungkulturåret 2007 och att de kan bidra till att kultur för barn och unga får en ekonomisk förstärkning på liknande sätt som idrotten har fått under flera år.

Lena Nyberg
Barnombudsman