Arbetsmiljön i skolan kan bli mycket bättre

Smutsiga toaletter utan lås leder till att eleverna undviker att gå på toaletten under skoldagen. Det är bara ett exempel på den dåliga miljön i skolan, som barnombudsmannen Lena Nyberg tar upp i sin rapport. Stökiga lunchrum gör att man hoppar över lunchen. Mögliga duschar gör att inte alla duschar efter idrottslektioner, skriver barnombudsmannen Lena Nyberg, som presenterar en ny rapport om elevernas arbetsmiljö.

Införd i: Göteborgs-Posten 

Det är inte rimligt att barn i Sverige ska behöva uppleva en arbetsmiljö i skolan som vi vuxna aldrig skulle acceptera på våra arbetsplatser. Bristerna i skolan måste tas på allvar och situationen där eleverna inte är nöjda måste förbättras.

Bästa sättet att skapa en bra arbetsmiljö är att låta barn och unga själva får vara med att påverka i skolan, men att vuxna tar sitt ansvar och fattar kloka beslut. Arbetsmiljölagen måste hanteras på samma sätt när det gäller barn som när det gäller vuxna.

Barn och unga tar ofta själva upp sin skolmiljö som ett av de vardagsproblem som påverkar deras studieresultat, trivsel och hur de mår. Barnombudsmannens rapport "Vill man gå på toa ligger man illa till" bygger på enkäter till våra kontaktklasser runt om i Sverige. Underlaget består av 800 svar från elever i framförallt grundskolan.

Smutsiga toaletter utan lås leder till att eleverna undviker att gå på toaletten under skoldagen. Stökiga lunchrum gör att man hoppar över lunchen. Mögliga duschar gör att inte alla duschar efter idrottslektioner.

Mänskliga rättigheter
Inflytandefrågorna är grundläggande när det gäller barns mänskliga rättigheter och själva genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Både arbetsmiljölagen och skollagen ger också eleverna rätt till inflytande i skolan.

Vår undersökning visar att få elever har varit med och haft inflyt ande över till exempel schemaläggning, raster och över skolmåltiderna.
Endast nio procent av eleverna uppger att de alltid får arbetsro i klassrummet, 44 procent får ofta arbetsro och 37 procent får det ibland. En av tio uppger att de sällan eller aldrig får arbetsro i skolan. Ju äldre eleverna blir desto lägre blir också arbetsron i skolan.

En tredjedel av eleverna har sällan eller aldrig möjlighet att gå undan till en plats där det är lugn och ro, trots att det i skolan ska finnas en lämplig plats för tillfällig vila. Det är inte minst viktigt att det finns en sådan plats om man har blivit utsatt för kränkningar som mobbning.

Var femte elev uppger att de alltid har möjlighet att gå undan och vila om de vill ha lugn och ro på rasten och 21 procent kan göra det ofta, medan 34 procent sällan eller aldrig kan det. De äldsta eleverna har sämre möjligheter än de yngre.

Barnets rätt till vila, lek och fritid framgår av artikel 31 i barnkonventionen. Alla barn har rätt till en skolgård som är anpassad till deras behov av vila, lek och fritid. Speciellt för yngre elever är skolgården viktig, den gynnar både skolarbetet och elevernas allsidiga utveckling.

Drygt fyra av tio elever tycker att skolgården är mycket eller ganska bra, 26 procent att den är mycket eller ganska dålig och var fjärde elev har inte direkt någon uppfattning om den.

Fyra av fem elever får alltid eller ofta vara ifred på toaletten i skolan, 10 procent ibland och 10 procent sällan eller aldrig. En av tio håller sig alltid hela dagen i skolan för att de inte tycker om att gå på toaletten under skoltid.

Nästan en fjärdedel av flickorna håller sig ibland en hel dag. Motsvarande andel bland pojkarna är 16 procent. Bland dem som är äldre än 15 år avstår en femtedel ifrån att gå på toaletten.

Bara 16 procent har alltid tvål och handdukar på skoltoaletterna, medan 38 procent sällan eller aldrig har det. Det innebär att många elever inte tvättar händerna efter toalettbesök vilket är ohygieniskt och kan innebära en hälsorisk.

Det är oacceptabelt att elever känner att de undviker toalettbesök och håller sig en hel dag. Det ska inte få förekomma på en arbetsplats, varken för barn eller vuxna.

Skolmåltiderna är ett återkommande ämne som elever tar upp. Var tredje elev i vår undersökning tycker inte om skolmaten. Flickorna är mer missnöjda än pojkarna. En femtedel anser att maten för det mesta är mycket god, nästan hälften att den för det mesta är ganska god. En majoritet tycker att ljudnivån i deras skolmatsal för det mesta är lagom hög, men hela 39 procent tycker att den är hög och 10 procent att den är för hög.

Drygt en fjärdedel av eleverna anser att det alltid är trevligt att äta i matsalen och 42 procent att det ofta är trevligt att äta i matsalen. Matsalen uppskattas mest av de yngsta. Ungefär var tredje elev hinner alltid äta sin mat i lugn och ro och 35 procent säger att de ofta hinner det.
Men en av tio elever hinner sällan eller aldrig äta i lugn och ro i skolan. Ju äldre man blir desto mer stressas det kring lunchrasten.

Det är långt kvar innan elevinflytandet har slagit igenom i skolan, vilket även andra undersökningar visar. I en skola uttrycker eleverna en stor besvikelse över hur inflytandet fungerar. En ny klätterställning skulle köpas in och alla fick rösta efter att ha sett klätterställningarna på bild. Den stora fick flest röster, men när den väl kom till skolgården blev eleverna besvikna. Den var ju "jätteliten". De vuxna hade inte berättat hur den skulle se ut i verkligheten och det hade barnen velat få förklarat för sig innan de röstade.

Endast en femtedel av eleverna anser att alla vuxna i skolan lyssnar på dem och tar dem på allvar. De yngsta eleverna tycker att de blir mer lyssnade till än de äldre.

Enbart 15 procent upplever att de får vara med och bestämma om hur många läxor de ska ha per vecka. 29 procent att de får vara med och bestämma om regler i skolan och 26 procent om friluftsdagar eller utflykter. 30 procent får vara med och bestämma om hur det ska se ut i klassrummet. De större frågorna som scheman, raster, läxor och prov verkar eleverna ha liten möjlighet att påverka.

Bra lösningar
Det görs mycket på skolområdet redan i dag. Men arbetsmiljön i skolan kan bli mycket bättre om både elever och vuxna i skolan blir bättre på att samtala. Barn och ungdomar har ofta mycket bra lösningar på det som av vuxna betraktas som olösliga problem.
Några förslag som skulle kunna göra arbetsmiljön bättre:

* Arbetsmiljölagen måste anpassas efter barns och ungas skolmiljö och omfatta även förskola och fritidshem

* Tillsynen av elevernas fysiska och psykosociala skolmiljö ska prioriteras

* Regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning måste innehålla krav på tillgänglighet för alla elever

* Den nya skollagen bör slå fast att varje barn har rätt till en professionell elevhälsovård med skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer.

Lena Nyberg
barnombudsman