Insändare om barn- och ungdomspsykiatrin

De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra och är nöjda med sina liv. Det visar de undersökningar som regelbundet genomförs. Barn är nöjda med sina kroppar och sin hälsa. De är nöjda med sin familj och sina familjerelationer. Just relationer betyder mycket mer för välbefinnandet än vad familjens ekonomi eller boendet gör.

Införd i: Tidningen Mellanrummet

Den egna kroppen och hälsan betyder mest för hur nöjda flickorna är med sina liv. För pojkarna är framtidstron lika viktig som kroppen och hälsan. Ungdomar i årskurs 7 – 9 är något mindre nöjda med sin hälsa och sina kroppar än yngre barn.

Men det finns också en annan bild av hur barn och unga mår. Den psykiska ohälsan ökar, liksom stressrelaterade sjukdomar. På senare år har fetman och övervikt bland barn också ökat.

Mellan 10 och 15 procent av alla barn söker barnpsykologisk konsultation under uppväxten. Försäljningen av antidepressiva medel till ungdomar har fördubblats på senare år och självmordsfrekvensen bland ungdomar har inte gått ned som den gjort bland vuxna.

Den här utvecklingen ställer stora krav på oss vuxna som finns runt våra barn och ungdomar, det gäller oss som föräldrar men även professionella inom mödravården, barnavårdscentralen, förskolan, skolan och den förebyggande skolhälsovården.

I många år har Barnombudsmannen arbetat för att skolhälsovården ska stärkas så att den blir en elevernas företagshälsovård. Eleverna ska ha rätt till att få möta alla professioner som skolsköterska, skolläkare, skolkuratorer och skolpsykologer oavsett var de bor eller i vilken skola de går i. I dag är det stora skillnader i kvaliteten inom skolhälsovården.

I vår senaste årsrapport till regeringen ”Röster som räknas” redovisar vi en undersökning av hur elever på högstadiet och gymnasiet ser på hur hälso- och sjukvården bemöter dem.

För att få barns och ungas egen bild av hälso- och sjukvården måste vi vuxna självklart vara aktiva lyssnare. Vi har ett ungdomsråd och flera barnråd som vi regelbundet träffar och diskuterar aktuella frågor med. Vi har också 190 kontaktklasser runt om i Sverige som svarar på våra enkätfrågor.

900 elever i högstadiet och gymnasiet svarade på enkäten om hur de hade blivit bemötta av hälso- och sjukvården. Hade man lyssnat på dem? Hade deras åsikter tagits på allvar och hade de kunnat påverka behandlingen? Visste de vart de skulle vända sig om de inte var nöjda?

De flesta elever hade naturligt nog haft kontakt med vårdcentralen, skolsköterskan och tandläkaren. Hälften av eleverna hade också erfarenhet av kontakter med ungdomsmottagning, akutmottagning och av att ligga på sjukhus. En mindre andel hade besökt specialistläkarmottagning, varit på en BUP-mottagning eller besökt barn- och ungdomshabiliteringen.

De tre vårdformer som ungdomarna är nöjdast med är ungdomsmottagningen, specialistmottagningen och tandläkaren. Ungdomarna kände att de vuxna lyssnade på dem, men samtidigt att de inte riktigt tog dem på allvar. De tyckte inte att de hade stor möjlighet att påverka och de flesta visste inte vart de skulle vända sig om de var missnöjda med en behandling.

BUP-mottagningarna fick bra betyg, de anställda lyssnade på ungdomarna som då också kände att de blev tagna på allvar och fick vara med och påverka behandlingen. Men mötena med skolsköterskan upplevs inte som lika positiva. Hälften av ungdomarna kände att skolsköterskan lyssnade, men att de sedan inte kunde påverka behandlingen.

De flesta tyckte att det är lätt att hitta information om hälso- och sjukvårdsfrågor. Här spelar Internet en viktig roll i att man snabbt kan få fram fakta. Barn och unga har viktiga kunskaper och erfarenheter som vi vuxna bör bli bättre att ta till oss och använda när vi ska fatta beslut i frågor som rör just barn och unga. Barn och unga har rätt att bli lyssnade till och att bli tagna på allvar.

Sverige var ett av de första länder som skrev under och ratificerade FN: s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. I år är det 16 år sedan. Målet för Sverige är att hela vårt samhälle ska genomsyras av ett barnperspektiv. Vi är redan i dag duktiga på att visa barn och unga respekt på många områden. Men vi kan alltid bli bättre. Det gäller i allt från lagstiftning och tillämpning av lagar till hur sjukvården bemöter barn och unga eller hur du själv är mot dina egna barn.

Barnets eget perspektiv får inte blandas ihop med de vuxnas barnperspektiv eller med föräldraperspektiv eller ett professionellt vuxenperspektiv. Ett äkta barnperspektiv kan till exempel innehålla både barnets syn och den professionellas analys och tolkning av barnets röst i en särskild fråga. Ju bättre underlag för ett beslut desto bättre beslut.

Några förslag ur vår årsrapport Röster som räknas:

  • Information till barn och unga bör anpassas så att barn och unga förstår.
  • Personal inom hälso- och sjukvården bör få utbildning i metoder att samtala med barn.
  • Varje hälso- och sjukvårdsområde bör utveckla system för uppföljning av hur barn och unga upplever mötet med vården.

Lena Nyberg
Barnombudsman