Unga patienter kan ha mycket att bidra med

Det borde vara en självklarhet att unga som söker vård får komma till tals i frågor som berör dem. Så är det långt ifrån alltid, påpekar Barnombudsmannen. Ungdomar känner att vuxna i vården inte riktigt tar dem på allvar - även om de kanske lyssnar. Unga tycker heller inte att de har så stor möjlighet att påverka behandlingen och de flesta vet inte vart de ska vända sig om de skulle vara missnöjda.

Införd i: Dagens Samhälle

I vår årsrapport Röster som räknas redovisas närmare 900 elevers erfarenheter. Mest nöjda är de med ungdomsmottagningar och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt med tandläkaren.

Nästan varannan elev (fler flickor än pojkar) har besökt en ungdomsmottagning. Över 60 procent tycker att personalen lyssnat på dem och nästan lika många att deras åsikter tagits på allvar. Det gäller särskilt flickorna. Under 40 procent upplever att de kunnat påverka behandlingen.

En av tio har kontaktat BUP. Knappt hälften tycker att personalen lyssnat, något färre att deras åsikter tagits på allvar och 45 procent att de kunnat påverka behandlingen.

De flesta, nästan nio av tio, har varit hos tandläkaren. Varannan tycker att denne lyssnat, något färre att de tagits på allvar och drygt 40 procent att de kunnat påverka behandlingen.

Lika många har besökt en vårdcentral. Även här tycker varannan att de blivit lyssnade till. Drygt 40 procent har erfarit att deras åsikter tagits på allvar men bara drygt 30 procent att de kunnat påverka behandlingen.

Tre av fyra elever har varit hos skolsköterskan (fler flickor än pojkar). Över hälften tycker att hon lyssnat, något färre att deras åsikter tagits på allvar - fler flickor än pojkar. Knappt 30 procent tycker att de kunnat påverka behandlingen.

Hälften av ungdomarna har legat på sjukhus. Strax under 40 procent tycker att personalen lyssnat, drygt 30 procent att deras åsikter tagits på allvar och bara kring 20 procent att de kunnat påverka behandlingen.
Lite fler har besökt akuten, sex av tio. Drygt 40 procent upplever att personalen lyssnat, drygt 30 procent att de tagits på allvar och - åter - bara ungefär var femte att de kunnat påverka behandlingen.

En fjärdedel av ungdomarna har besökt en specialistmottagning. Mer än hälften av dem har då upplevt att de blivit lyssnade på och tagits på allvar. Liksom för ungdomsmottagning och skolsköterska gäller att flickorna var mer positiva.

Dialogen mellan hälso- och sjukvårdspersonalen och de unga kan bli bättre. Information behöver anpassas så att den är begriplig. Personal bör ges möjlighet att utbilda sig mer i att samtala med barn. Varje hälso- och sjukvårdsområde ta fram metoder för att följa upp hur barn och unga ser på mötet med vården.

Barns och ungdomars erfarenheter kan spara tid och pengar och ge vuxna bättre underlag för beslut om vård och omsorg. Sverige har också anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter. Den ger barn och unga rätt att komma till tals i frågor som berör dem.

Lena Nyberg
Barnombudsman