Rättsprocessen måste bli begriplig för ungdomar

I mitt arbete som barnombudsman möter jag många unga personer som har varit inblandade i rättsprocesser. Jag har träffat både brottsoffer, ungdomar som har begått brott och unga som har blivit vittne till brott. Alla har en sak gemensamt. Ungdomarna tycker att rättsprocessen har varit svår eller närapå omöjlig att förstå.

Införd i: Göteborgs-Posten

Varje gång en ung person lämnar en rättssal utan att ha förstått vad som har hänt är det ett misslyckande för vårt svenska rättssamhälle. Det är en grundläggande mänsklig rättighet i en rättsstat att en brottmålsprocess genomförs på ett sådant sätt att alla medborgare inklusive barn och unga förstår vad som sker i en rättsprocess.

Dagens rättegångsprocesser är skapade av vuxna för vuxna. Miljön, språket och rutiner i en domstol skiljer sig från den vardag som de flesta unga och vuxna befinner sig i. Om en rättsprocess kan vara svår för vuxna att förstå så är domstolsvärlden ännu mer främmande för barn och unga.

En rättegång bör ha en pedagogisk funktion. Det är extra viktigt när ett barn eller en ung människa är inblandad i processen som målsägande, tilltalad eller vittne. Målet måste vara att det är första och sista gången som barnet eller ungdomen befinner sig i en rättssal. Den unga personen ska uppleva att han eller hon blivit förstådd och respektfullt bemött. Då är chansen stor att de får förtroende för rättsväsendet istället för att gå därifrån utan att ha förstått vad de har varit med om. Ökad förståelse kan också dämpa frustration och ilska som kan komma efter en dom. Det kan bidra till att stärka de ungas förtroende för rättsväsendet.

En av våra uppgifter är att arbeta med att öka barnperspektivet i det svenska samhället. Vi ska driva på arbetet med FN: s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Minst 5000 barn i åldern 15-17 år döms varje år i våra domstolar, enligt statistik från Brå, Brottsförebyggande rådet. Till det kommer ett okänt antal unga brottsoffer (målsägande) och unga vittnen som också är med om rättegångsprocessen. Det är inte fler ungdomar som begår brott i dag, snarare färre enligt den senaste statistiken. Men fler ungdomar ställs inför domstol än tidigare. Var femte person som ställs inför rätta är mellan 15 och 20 år. För att öka rättssäkerheten för alla de unga människor som kommer i kontakt med rättsväsendet behöver rättsprocessen bli mer begriplig.

För att öka kunskapen och medvetenheten hos domare, åklagare, advokater och nämndemän har vi tagit fram skriften Förklara vad som händer. Det har gjorts i samarbete med domare, åklagare och advokater. Vi vill belysa behovet av ett ökat barnperspektiv och större rättsäkerhet inom rättsväsendet. Om alla tar sitt ansvar kan vi nå fram till en process som är bättre anpassad till ungas behov.

Utifrån barnkonventionen ska barn och unga få komma till tals och få möjlighet till inflytande i alla processer som rör dem. Det låter som en självklarhet, men de unga vi har mött och en studie från Brå ger en annan bild. Barn och ungdomar har svårt att förstå vad som händer under en rättegång. De förstår inte språket, vilka roller som de vuxna har, de tycker att det är svårt att få komma till tals och förklara sig, många upplever sig dömda på förhand och förstår inte vad straffet som dömts ut innebär.

Att anlägga ett barnperspektiv betyder bland annat att det barn som berörs av ett beslut också själv ska engageras i beslutsprocessen. Vi har vid flera tillfällen föreslagit en specialisering av domare och åklagare som ett viktigt steg i att stärka rättssäkerheten för barn och unga.

2005 ansåg FN:s barnrättskommitté att det var en brist att Sverige inte hade fler åklagare och domare specialiserade på barnärenden och ungdomsmål. Kommittén rekommenderade att Sverige skulle se till att alla åklagare och domare som handlägger barnärenden har relevanta kunskaper. I höst är det dags för den svenska regeringen att rapportera till barnrättkommittén om hur arbetet går med barnkonventionen. Barnombudsmannen ska också vår bild av utvecklingen.
 
Vi ser att rättegångar inte alltid uppfyller de krav på rättssäkerhet som barn och unga har rätt att ställa. Både i det svenska lagstiftningsarbetet och i internationell rätt understryks det att brottmålsprocesser ska vara pedagogiska processer.
 
Domaren i rättssalen har en central roll. Rättens ordförande har det största inflytandet över hur rättegången genomförs och över samtalsklimatet. Det är viktigt att samtalstonen är så öppen som möjligt inom vissa givna ramar så att de ungas röster kommer till sin rätt.

Barn och ungdomar kan uppleva att det är pressande och svårt att tala inför vuxna och andra åhörare. Enkla råd är att inleda rättegången med en presentation av dem som deltar i rättegången, förklara hur lång tid den beräknas ta och berätta om och när det blir paus. Unga personer orkar koncentrera sig i cirka 40 minuter, ungefär som en skollektion. En annan ide´ är att låta dem bekanta sig med rättssalen i förväg. Om salen öppnas en kort stund innan förhandlingen kan åklagare, försvarare, tilltalade, målsägandebiträde, målsäganden och eventuella vittnen få möjlighet att hälsa på varandra. I samband med att närvarokontrollen görs i förhandlingens inledningsskede bör de unga själva får presentera sig. Det dämpar den eventuella oro och ovilja att yttra sig som många kan känna inför en ovan situation.
 
Mycket av det som händer i domstolen kan behöva tid att sjunka in hos de unga som har deltagit i processen. För att brottmålsprocessen verkligen ska bli den pedagogiska process som den borde vara bör domstolen lägga ned extra mycket arbete på att formulera domskälen på ett begripligt sätt. Vi behöver inte reformera rättsväsendet. Lagstiftningen är i stort sett bra, men tillämpningen kan bli bättre. Det handlar ytterst om vår attityd emot barn och unga, en femtedel av befolkningen. Jag vill rikta en uppmaning till domare, åklagare och advokater att spetsa sin barnkompetens för att gemensamt förbättra situationen. Målet måste vara en ökad rättssäkerhet för barn och unga.

Lena Nyberg, barnombudsman