Vimmerby positivt exempel

Stärk barnkulturen så att alla barn och ungdomar oavsett bakgrund får del av kulturen i olika former. Barn och unga behöver få pröva olika konstnärliga former för att upptäcka nya uttryckssätt. Det kan handla om allt ifrån att läsa, spela instrument, sjunga, måla och dansa till att fotografera eller spela dataspel.

Införd i: Vimmerby Tidning

Barn har ofta svårt att få gehör för sina egna idéer om vad de vill göra inom kulturområdet. Det visar Barnombudsmannens rapport Konst, hur man lever å lite annat med svar från 1 100 barn och ungdomar om hur de ser på kultur i skolan och på fritiden. Elevernas intresse för dans, teater, och konst är inte särskilt utbrett. Film är populärast. På fritiden ägnar sig många åt att umgås på Internet och ensamma eller tillsammans lyssna på musik, se på film, tv, video och spela dataspel.

Eleverna är inte särskilt nöjda med kulturupplevelserna i skolan. De flesta svarar att de läser böcker i skolan, men att bara hälften att det var roligt att läsa. Skolan har ju en viktig uppgift i att väcka läslusten bland eleverna. För barn som inte har läsvanan med sig hemifrån spelar skolan en ännu viktigare roll för att väcka lusten till läsning och en nyfikenhet på andra kulturella aktiviteter.

Få elever tycker att de har inflytande över kulturen där de bor. Det bekräftas också i vår senaste kommunenkät från 2005 där bara var tredje kommun ofta frågar efter barns och ungas synpunkter inför beslut som berör deras vardag.

Sverige är ett föregångsland när det gäller barnkultur om man jämför med många andra länder. Det visar inte minst Riksutställningars utställning LEK!, som nu öppnar i Vimmerby.

Det är viktigt att visa att barnkultur inte bara ska vara något som görs av vuxna för barn utan också göras med barn och av barn. FN: s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, lyfter fram barnets rätt till kultur och lek. I leken lär sig barn att komma överens med andra och att ta hänsyn och också en stunds frihet från alla de krav som vuxna ställer i vardagen.

Vi vuxna tror ofta att vi har ett barnperspektiv eftersom vi säger att vi minns hur det var när vi var små. Men det går inte att jämföra med hur det är i dag. Men ett verkligt barnperspektiv är att lyssna och ta till sig det som barn och ungdomar förmedlar. De är experterna på sina liv och har kunskaper som vi inte borde ha råd att vara utan. De kan ge oss vuxna som ska fatta besluten viktiga insikter så att till exempel ett beslutsunderlag blir så bra som möjligt. Att ha inflytande och få säga sin åsikt är inte detsamma som att få bestämma.

Vimmerby är ett positivt exempel. Kommunen uppger i 2005 års enkät till Barnombudsmannen att det förekommer att kommunen tar in barn och ungdomars synpunkter i fråga om kultur- och fritidsfrågor. Det är framförallt barn från 13 år och uppåt som tillfrågas.  Vimmerby dokumenterar även beslut där barn och unga har varit involverade och kommunicerar besluten tillbaka till dem. Men en viktig utmaning för Vimmerby, liksom för alla andra kommuner, är att finna metoder för att även låta yngre medborgare komma till tals. Alldeles för få kommuner tillfrågar yngre barn inför att beslut ska fattas som berör deras vardag.

Idéskriften Barns och ungas rätt till kultur, utgiven av Barnombudsmannen och Statens kulturråd, ger alla som arbetar med kultur i någon form råd och tips på hur barnkulturarbetet kan bli mer aktivt och framgångsrikt. Ett första steg är att lära sig lyssna och ta till sig vad barn och unga säger och ger uttryck för.

Lena Nyberg
barnombudsman