Enköping ett positivt exempel

Barn har ofta svårt att få gehör för sina egna idéer om vad de vill göra inom kulturområdet. Det visar Barnombudsmannens rapport <em>Konst, hur man lever, å lite annat</em> med svar från 1 100 barn och ungdomar om hur de ser på kultur i skolan och på fritiden.

Införd i: Enköpings-Posten

Elevernas intresse för dans, teater, konst och musik är inte särskilt utbrett. Film är populäraste fritidsintresset och man umgås också flitigt på Internet, ser på tv och spelar dataspel på egen hand eller tillsammans med kompisar på fritiden.

Eleverna är inte särskilt nöjda med de kulturupplevelser som de får genom skolan. De flesta svarar att de läser böcker i skolan, men bara hälften tycker att det är roligt. Skolan har en viktig uppgift i att väcka läslusten bland eleverna. För barn som inte har läsvanan med sig hemifrån spelar skolan en mycket viktig roll för att väcka lusten till läsning och en nyfikenhet på andra kulturella aktiviteter.

Få elever tycker att de har inflytande över kultur- och fritidsaktiviteter. Det bekräftas också i vår senaste kommunenkät från 2005 där bara var tredje kommun ofta frågar efter barns och ungas synpunkter inför beslut som berör deras vardag.

Men här kan Enköping tjäna som ett positivt exempel. I enkätundersökningen uppgav kommunen att barns och ungdomars synpunkter ofta inhämtas inom kultur- och fritidsområdet. Till skillnad från många andra kommuner får även små barn i åldrarna 3- 9 år föredömligt nog komma till tals.

Enköping uppgav också att beslut som rör barn och unga inom kultur- och fritidssektorn ofta förs tillbaka till dessa grupper. I vår senaste årsrapport till regeringen betonade vi hur viktigt det är att berätta för barn och unga vad som hände med förslag som de kommit med och vad besluten så småningom blev. Men färre än en tredjedel av landets kommuner uppgav i den senaste kommunundersökningen att de återför beslut till barn och unga. En viktig utmaning för alla kommuner är att finna metoder och bli bättre på att låta yngre barn komma till tals.

Sverige är ett föregångsland när det gäller barnkultur jämfört med många andra länder. Men vi kan bli ännu bättre. Vi vuxna tror ofta att vi har ett barnperspektiv eftersom vi säger att vi minns hur det var när vi var små. Men det går inte att jämföra med hur det är att vara barn och ung i dag.

Ett verkligt barnperspektiv är att lyssna och ta till sig det som barn och ungdomar förmedlar från sin vardag.  De är experter på sina liv och har kunskaper som vi inte borde ha råd att vara utan. Deras expertkunskaper kan ge vuxna beslutsfattare ett bättre beslutsunderlag. Att ha inflytande och få säga sin åsikt är inte detsamma som att få bestämma.

Lena Nyberg
barnombudsman