"Skilda världar"

Krönika av: Lena Nyberg, barnombudsman
Ur: Barnombudsmannens nyhetsbrev, september 2007


I samband med höstens skolstart besökte jag Knappekullaskolan i Lerums kommun. Jag var inbjuden som föreläsare vid kommunens folkhälsoveckor och fick samtidigt möjligheten att träffa elever och lärare i Lerum. Knappekullaskolans tre ledord var trygghet, trivsel och traditioner. Skolan bedrev en åldersintegrerad verksamhet och arbetade med så kallade band så att man fick kontinuitet både när det gäller personal och lokaler.

På skolgården fanns det olika organiserade aktiviteter på rasterna. Man kunde spela fotboll, delta i rörelseaktiviteter eller bara leka som man själv ville, med de många vuxna som också fanns ute på skolgården.

När jag pratade med mina värdar för besöket, två elever som gick i årskurs fem, berättade de om hur bra skolan fungerade och hur kul alla hade på rasterna. När jag frågade om det fanns elever som blev mobbade på skolan, svarade båda eleverna med eftertryck att det inte fanns någon mobbning på skolan.
 – I vart fall inte nu när vi har gått här på skolan, sa en av eleverna.

Knappekullaskolan är en av många skolor som har lyckats fokusera på eleverna och deras behov. De utgår ifrån en ömsesidig respekt mellan elever och lärare och skapar förutsättningar för att eleverna själva ska kunna vara med och påverka, både i stort och smått. Man arbetar med värderingar och bemötande och reagerar på alla former av kränkningar. Detta är inte unikt. Det finns många skolor som arbetar mycket seriöst med elevinflytande och värderingsfrågor och som organiserar verksamheten utifrån elevernas behov. Men tyvärr finns det skolor som totalt misslyckas i detta arbete.

Samma dag på flyget hem från Landvetter läste jag om en annan skola. Rubriken i kvällstidningen var "De går i skräckens skola" och artikeln handlade om en redan tidigare omdebatterad skola i Landskrona. En högstadieskola där rektorn har valt att satsa på disciplin. Han vill skapa ordning i skolan genom att låsa dörrar, ha kameraövervakning i skolan och militärisk disciplin. I skolan finns uppenbart en rad problem med bråk, kränkningar och brist på arbetsro under undervisningen.

Dessa två olika skolor känns som två helt olika världar. För mig blir de ytterligare ett bevis för att det inte finns någon rättvisa när det gäller elevers situation i skolan. Har man tur kommer man till en skola där personalen från dag ett arbetar med bemötande, respekt och värderingar. Har man otur kommer man till en skola där personalen har gett upp och kapitulerar.

Jag är helt införstådd med att det inte är lätt att ändra attityder i en skola där vuxna sedan länge gett upp och där några av eleverna har skaffat sig ett beteende som inte är förenligt med en respektfull relation med andra på skolan. Men nog skulle jag önska att skolan i Landskrona fick åka på studiebesök i Lerum. Det vore spännande att höra diskussionen mellan rektorerna och lärarna, för synen på eleverna verkar komma från olika synsätt.

Det som oroar mig är att skillnaderna i Sverige är så otroligt stora, beroende på om du som elev har turen att komma i en skola som fungerar bra och där vuxna hela tiden kämpar för att skapa en bra vardag för eleverna, eller om du hamnar i en skola där vuxna inte klarar av sitt uppdrag. Det får inte vara slumpen eller vissa föräldrars envisa letande efter en bra skola som ska avgöra hur din skoltid blir som elev. Alla barn i Sverige ska ha rätt till en bra skoltid.

Lena Nyberg
Barnombudsman