Våga tala om lika värde

Krönika av: Lena Nyberg, barnombudsman
Ur: Barnombudsmannens nyhetsbrev, april 2008


Vi överlämnade vår årsrapport till regeringen den 31 mars. Rapporten ska bland annat ge vuxna beslutsfattare en bild av vad barn och unga i Sverige är nöjda med och vad de vill förändra. För att få fram ett bra underlag har vi ställt frågor i en enkät till våra kontaktklasser och vi har haft olika träffar med barn under 18 år.

Titeln på rapporten blev ”Sverige äger!”. Det var ett citat från en av de drygt 1000 elever som besvarat våra enkätfrågor om barns situation. Många av dem som svarade är nöjda med sina liv och med att leva i ett land som är fredlig, tryggt, demokratiskt och har en fin natur.

Vi frågade om vad de ville ändra på i Sverige och några områden framstod tydligt som viktiga.  Invandring, integration och rasism kom på andra plats efter svaret ”vet inte”. Att dessa frågor kom högt i prioritering förvånar inte mig efter att ha träffat rätt mycket barn i Sverige. Det finns på många håll tydliga motsättningar mellan olika ungdomsgrupper. Många ungdomar kämpar mot främlingsfientlighet men det finns även de som på olika sätt underblåser konflikter mellan ungdomar med olika bakgrund. Det som många ungdomar har gemensamt är att de tycker att vi vuxna har abdikerat och lagt en stor del av ansvaret för arbetet mot rasism hos ungdomarna själva. De tycker att vuxna inte vågar eller vill ta diskussionen om människors lika värde.
Att alla barn har rätt till en bra uppväxt är ett ansvar som vi vuxna måste ta. Vuxna måste själva vara goda förebilder. Vårt sätt att förhålla oss till andra människor är naturligtvis avgörande för hur våra barn kommer att förhålla sig till sina kompisar.

Om barn och unga själva fick bestämma så skulle även en hel del förändras inom skolan. Eleverna är ofta nöjda med lärarna, personalen och kompisarna men de är missnöjda med skolmaten, arbetstiderna och den fysiska miljön. Många elever vill kunna påverka planeringen i skolan och de ordningsregler som gäller. Att eleverna vill vara med och påverka sin vardag är naturligt. Alla vill vi kunna påverka den vardag som vi befinner oss i. Det skapar bättre förutsättningar för alla i verksamheten och man mår bättre om man kan vara med och påverka.
Det pågår en intensiv debatt om skolan och det sker en rad förändringar både när det gäller lärarens roll, utbildningens innehåll och mätning av elevernas kunskap. Det finns många synpunkter från olika håll om dessa viktiga frågor. Det som oroar mig är att barns och ungas egna åsikter inte på allvar tas tillvara i diskussionen. Återigen kan vi se att vuxna gör sig till tolk för vad man tror är bra för barn och ungdomar, ofta utan att ta till sig vad eleverna själva tycker. Skälet till detta är sannolikt att vi vuxna tror oss vara så mycket bättre på att veta vad elever egentligen behöver.

Jag möter en del vuxna som fortfarande tycker att vi pratar för mycket om barns rättigheter i vårt samhälle. De vill att vi i stället ska fokusera på barns skyldigheter. Bekymret är att vi vuxna ofta är rätt duktiga på att berätta för barn vilka skyldigheter de har men vi ger dem alltför sällan information om deras rättigheter. Barn vet oftast vad de får göra och vad de inte får göra, men vi måste komma ihåg att rättigheter och skyldigheter går hand i hand.
 
Kunskapen om sina rättigheter är viktig för alla barn, men den är särskilt viktig om man till exempel inte har föräldrar som tar sitt ansvar som föräldrar. Trots att vi inte vill tro det så far många barn illa i hemmen. De utsätts för våld, sexuella övergrepp, förtryck och psykisk misshandel i hemmen. Varje gång som vi läser om detta så blir vi lika förtvivlade över hur det kan ske och varför ingen gjort något för att stoppa det.

Att många barn upplever att Sverige är ett bra land att leva i innebär inte att vi vuxna kan slå oss till ro. Det finns många utmaningar kvar i vårt samhälle för att vi ska kunna erbjuda alla barn den barndom som de har rätt till och som de behöver för att få en bra uppväxt.

Lena Nyberg
Barnombudsman