Fortfarande tillåtet att slå barn med piska eller käpp i ett 40-tal länder

1979 lagstiftade Sverige som första land i världen mot barnaga. Idag, 30 år senare, har 24 länder följt det svenska exemplet och ytterligare 26 har förbundit sig att reformera sin lagstiftning. I över 100 länder har aga förbjudits åtminstone i skolan. Samtidigt är det fortfarande tillåtet att slå barn med piska eller käpp i ett 40-tal länder.

– Det har hänt en hel del positivt på ganska kort tid, säger Peter Newell, internationellt erkänd expert på barnrättsfrågor som ägnat större delen av sitt yrkesverksamma liv åt att lobba för ett totalförbud mot barnaga.
 
–  Men jag är otålig! Inget land i världen har hittills till fullo genomfört barnkonventionen. Om vi vinner den kampen, vinner vi samtidigt en helt ny relation till barnen.
 
För att snabba på den processen startade han i april 2001 den ideella organisationen ”The Global initiative to end all corporal punishment of children”.
 
Barnaga är en i allra högsta grad levande fråga som är oerhört kontroversiell. Peter Newell beskriver det som en av de svåraste frågorna som finns att tackla i och med det djupa symbolvärdet – inte minst när det handlar om vad som sker inom familjen.

Barnrättsfrågor har visserligen blivit betydligt mer synliga i de flesta länder. Det inrättas myndigheter som ska ta tillvara barns intressen och barn kan göra sina röster hörda genom särskilda forum. Men i praktiken förnekas ännu många barn sina rättigheter. Jämför man med kvinnors rättigheter, som idag räknas som självklara i västvärlden, ligger barns rättigheter långt efter.

Peter Newell menar att initiativ som dessa tyder på en ökad respekt för barnen, men att de inte ger barnen någon verklig makt att påverka sin egen situation. Inom familjen ses barn fortfarande ofta som föräldrarnas ägodel, inte som individer med egna rättigheter.

Att åstadkomma förändring tar tid och kräver utbildning. Peter Newell är säker på sin sak. Utan en tydlig lag mot barnaga går det inte att förändra människors attityder och beteenden. Det behövs konkreta budskap och skarpa metoder.  Internationella mekanismer, som Europadomstolen, är effektiva hjälpmedel för att tvinga fram en politisk förändring. Det har han själv erfarenhet av från England.

Och Peter Newell räknar upp vad han menar borde vara självklarheter i länder som ratificerat barnkonventionen. Ett juridiskt ramverk som bistår barn att utkräva sina rättigheter i domstol. En nationell strategi för hur barnkonventionen ska förverkligas. Konsekvensanalyser inför politiska beslut och uppföljning av resultaten. Systematisk insamling av data om barns situation i samhället. Budgetanalyser som tittar på hur stor del av statsfinanserna som kommer barnen tillgodo. Hur ska man annars kunna utvärdera i vilken mån barns rättigheter tillvaratas inom olika områden?

Mycket återstår alltså att göra, även för ett resursstarkt land som Sverige där barnrättsfrågorna inte är ifrågasatta.

–  Om vi verkligen menar allvar med barnkonventionen räcker det inte med att beklaga när brott begås. Då måste vi agera!

Läs mer på End Corporal Punishment of Children

---
Peter Newell föreläser på den barnrättskurs som Barnombudsmannen genomför i oktober på uppdrag av Sida. Deltagarna kommer från Östeuropa och Centralasien/Kaukasus.