Bättre för barnen med barnkonventionen som lag?

Bör FN:s konvention om barnets rättigheter bli lag i Sverige? Det är en fråga som har diskuterats flitigt på sista tiden med anledning av att barnkonventionen i år fyller 20 år.

Motståndarna menar att en inkorporering av barnkonventionen strider mot Sveriges konstitutionella och rättsliga traditioner. Att tro att frågan är löst i och med en inkorporering är naivt. Argumentet att barnkonventionen inte är skriven som en lagtext och därför inte tillräckligt detaljerad för domstolarna att fatta beslut utifrån får mothugg. Socialtjänstlagen är också ”diffus” och tjänstemännen är vana att tolka sådan lagtext .

Barnkonventionen säger inget om på vilket sätt bestämmelserna ska införas i nationell rätt. Detta är upp till de länder som har förbundit sig att följa barnkonventionen att avgöra. FN:s barnrättskommitté har vid de två senaste granskningarna av hur Sverige lever upp till sina åtaganden enligt barnkonventionen rekommenderat en inkorporering för att säkerställa principen om barnets bästa.

Positiva erfarenheter från Norge
I Norge har man valt att kombinera bägge metoderna för att säkerställa ett barnperspektiv i samtliga delar av samhällslivet. Man insåg att barnkonventionens bestämmelser inte synliggjordes i beslutsfattandet och såg en stor fara i detta. Trond Waage, barnombudsman i Norge under åren 1996-2004, berättade om de norska erfarenheterna.

– Det har varit en viktig signaleffekt som bidragit till ökad uppmärksamhet i media och högre status bland politiker. Barnkonventionen erbjuder inte bara skydd utan möjliggör barns aktiva deltagande. Barn är kompetenta. Vi har fått ett skifte i synsätt som fört med sig ett nytt förhållningssätt, sa han.

Barnkonventionen har fått en större genomslagskraft i beslutsfattande, lagstiftning och praxis. Jurister, advokater, lärare och socialtjänstemän har utbildats och barnkonventionen används nu med samma tyngd inom områden som hälsa, utbildning, övergrepp och straffrätt. Farhågorna att det skulle bli svårt med rättstillämpningen i domstol, har inte infriats.

– Vi har inget facit. Arbetet med att ta tillvara barns rättigheter är en spännande resa, en dynamisk process som kräver både kreativitet och flexibilitet. Sverige är modigt nog att företa den resan, menade Trond Waage.

Barnombudsman Fredrik Malmberg anförde att barnkonventionen bör tas på större allvar.
– Sverige borde göra både och istället för antingen eller, sa han och refererade till de positiva erfarenheterna av en kombinerad metod i Norge.

Barnombudsmannen har i en skrivelse uppmanat regeringen att utreda om barnkonventionen bör införlivas i svensk lagstiftning. 

Brister i lagstiftning och praxis
Unicef:s ordförande Birgitta Dahl pekar på att det finns allvarliga brister i både lagstiftning och praxis. Sverige har valt att använda sig av så kallad transformering, vilket innebär att artiklarna i barnkonventionen inarbetas på lämplig plats i svensk lagstiftning. Enligt Unicefs mening är denna metod inte tillräcklig för att säkerställa barns rättigheter.

Förespråkarna för att införliva barnkonventionen i svensk lag hävdar att man alltför ofta hör politiker avfärda barnkonventionen med att den inte är svensk lag. De framhåller möjligheterna med inkorporering, att ge ytterligare ett arbetsredskap för att använda för att förbättra barnens situation och utkräva ansvar när så inte sker.

En klar begränsning med den nuvarande lösningen är att det inte går att åberopa barnkonventionen i domstol eftersom artiklarna inte är grundade på svensk lag. Det gäller bland annat rätten att komma till tals i viktiga beslut som rör barnet, såsom vårdnadstvister, utredningar inom socialtjänsten och asylprocessen.

Artikel 12 i barnkonventionen handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Denna rättighet har inskränkts vid anpassningen till svensk lag och lyder istället: ”barnets inställning ska klarläggas om det inte är olämpligt”. Ett annat problem är att svensk lag idag har företräde vid en konflikt med barnkonventionen.

Det här är några av de synpunkter som belystes vid en hearing i förra veckan i riksdagen. Arrangörer var riksdagens tvärpolitiska barngrupp, verksam sedan 1992 verkat för att på bred front lyfta fram förslag som stärker barnfrågor i beslutsfattandet, tillsammans med FN:s barnrättsorganisation Unicef.

Panelen bestod av riksdagsledamöterna Krister Hammarbergh och Monica Green, advokat Sten de Geer, barnrättsjurist Christina Heilborn från Unicef Sverige, Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig vid Socialdepartementet, samt barnombudsman Fredrik Malmberg.