Nio av tio skolor brister i arbetet mot mobbning

De vanligaste bristerna handlar om att skolans likabehandlingsplan inte utgår från en kartläggning av verksamhetens specifika behov samt att eleverna inte har varit delaktiga i framtagandet av likabehandlingsplanen.

Skolorna är enligt lag skyldiga att ha rutiner för att förebygga och åtgärda kränkande behandling. En ny plan ska upprättas varje år utifrån den aktuella situationen på skolan. Detta ska ske i nära samverkan med barn, elever och personal.

– Det är viktigt att skolan snabbt kan fånga upp elever som mår dåligt och sätta in stöd. Så fort man får en sådan signal måste man agera direkt, anser barnombudsman Fredrik Malmberg.

Barnombudsmannen företräder barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). En viktig uppgift är att granska hur myndigheter, kommuner och landsting genomför barnkonventionen.

Barnombudsmannen har i sitt remissvar till den nya skollagen särskilt fört fram att elever ska ha tillgång till elevhälsovård med kurator, psykolog, sjuksköterska och skolläkare.

– I dag ser det väldigt olika ut och skillnaderna är stora mellan olika skolor och olika kommuner. Det är inte förenligt med barnkonventionen. Artikel två slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde – ingen får diskrimineras, säger Fredrik Malmberg.

Barn- och elevombudet (BEO) inrättades 2006 för att tillvarata barns och elevers rättigheter, i enlighet med lagen. BEO utreder anmälningar om kränkande behandling och kan företräda enskilda barn och elever i domstol.

Under 2007 och 2008 fick BEO vid Skolinspektionen in över 500 anmälningar per år om kränkande behandling av barn och elever där skolan inte ansågs ha gjort tillräckligt för att förhindra att kränkningen uppstod. Det är en ökning med drygt 100 anmälningar jämfört med 2006. Preliminära uppgifter för 2009 gör gällande att bristerna fortfarande är lika omfattande.