1996 års Haagkonvention kan skydda de dumpade barnen

SVT:s Uppdrag Granskning berättade nyligen om en flicka som dumpats av de svenska adoptivföräldrarna i sitt ursprungsland Gambia när de tyckte hon blev besvärlig.

På senare år finns också flera fall där barn med svenskt medborgarskap har dumpats i vårdnadshavarnas ursprungsländer för att uppfostras av släktingar. Gemensamt för dessa barn är att hjälpen från svenska myndigheter har uteblivit.

Barnombudsman Fredrik Malmberg har efterlyst tydligare regler för vilket ansvar svenska myndigheter har för att bistå dessa barn.

– Vi har tittat på 1996 års Haagkonvention och funnit att den skulle göra skillnad för en del av de barn som av olika skäl dumpas utomlands av sina vårdnadshavare, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Problemet är att Sverige inte har ratificerat konventionen. Inte heller många andra länder har förbundit sig att tillämpa den. Sverige har aviserat att man ska vara ett föregångsland när det gäller att lösa den här typen av situationer. Då är det viktigt att ratificera relevanta konventioner.

– Ju fler länder som ratificerar en konvention, desto bättre förutsättningar får vi att driva den här frågan, menar han.

I en statlig utredning (SOU 2005:111) från 2005 föreslogs att Sverige skulle tillträda 1996 års Haagkonvention så snart EU bemyndigat medlemsstaterna att göra det. Så skedde den 5 juni 2008 men sedan har inget hänt från svenskt håll.

Av konventionen framgår att myndigheterna i den stat där barnet har hemvist ska vara behöriga att vidta åtgärder som syftar till skydd för barnets person eller egendom. Myndigheterna ska tillämpa sin egen lag vid utövande av sin behörighet.

Konventionen ger också förslag på åtgärder till skydd för barn. Det kan exempelvis handla om att reglera föräldraansvar, och placering av barnet i familjehem eller på en institution. Omhändertagande av barn nämns inte uttryckligen i konventionstexten men konventionen är dock med stor sannolikhet tillämplig på sådana åtgärder.
 
– Genom att Sverige ratificerar 1996 års Haagkonvention skulle alltså svenska myndigheter vara behöriga att besluta om omhändertagande av ett barn om barnet har hemvist här. Ett sådant beslut skulle fattas med stöd av svensk lag. Övriga konventionsstater skulle i princip vara skyldiga att erkänna och verkställa det svenska beslutet, säger Fredrik Malmberg.