Säkerheten i förskola och skola blir fråga för Barnsäkerhetsrådet

Barn har rätt till en trygg förskolemiljö. Men under året har Barnombudsmannen uppmärksammats på en mängd brister av upprörda föräldrar och genom medias rapportering. Det handlar om barn som skållats av hett vatten. Barn som glömts bort när förskolan varit på utflykt.  Barn som inte får tillräckligt att äta. Och så det allra värsta som kan hända – barn som har dött till följd av en olycka när personalen inte haft uppsikt.

– Arbetsmiljölagen omfattar inte barn i förskola och på fritids. Det finns heller ingen myndighet som ansvarar för att ta emot och följa upp anmälningar om olycksfall i förskolan, berättar barnombudsman Fredrik Malmberg.

Av den orsaken samlade han tidigare i höst Arbetsmiljöverket, Skolinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) till möte för att diskutera hur säkerheten i förskolan kan förbättras.

MSB är sammankallande i Barnsäkerhetsrådet, där ett tiotal myndigheter ingår. Katarina Rydberg är chef för enheten för den enskildes säkerhet.

Nu har Barnsäkerhetsrådet bestämt sig för att titta närmare på säkerheten i skola och förskola: den inre och yttre miljön samt vägen till och från skola och förskola.

– Skolan och förskolan är centrala platser för barn och unga och borde i många avseenden föregå med gott exempel. Istället hör vi ofta att det är en miljö som inte alltid är så bra. Barnen får många gånger stå ut med en arbetsmiljö som vi vuxna aldrig skulle acceptera.

Sverige ett föregångsland
Sverige har bedrivit ett framgångsrikt och målmedvetet arbete för barns säkerhet. Dödlighet på grund av olyckor har sjunkit mycket sen 50-talet. Vi har byggt upp kunskap, erfarenhet och en struktur i samhället för hur man förebygger olyckor och skador bland barn. Kunskaper som kommer att gå tillbaka om de inte upprätthålls. Det drabbar barnen.

– Sverige har en stolt tradition att bevaka. Vi utgör ett gott exempel för andra länder. Men de nedåtgående kurvorna börjar plana ut. Varje år dör 60-80 barn av olyckor. Vi måste fråga oss om det är rimligt!

Bland de minsta barnen är drunkning den vanligaste dödsolycksorsaken. Det sker också många allvarliga fallskador. När det gäller äldre barn står trafiken för många dödsolyckor. Längre upp i åldrarna kommer alkohol med i bilden.

– Barn har inte förmågan att uppfatta och bedöma risk på samma sätt som vuxna. Därför bör personalen i skola och förskola vara medveten om hur miljön kan bidra till färre olyckor och skador.

Bra statistikunderlag ett viktigt verktyg
Idag finns en databas som går under namnet IDB (Injury Database). Styrkan med databasen är att det går att få reda på omständigheter runt olyckan. Det är nödvändigt när man ska identifiera vilka förebyggande aktiviteter som kan vara lämpliga. Täckningsgraden motsvarar dock knappt tio procent av befolkningen vilket kan ge osäkra analyser och prognoser.

– Databasen behöver byggas ut för att ge ett representativt statistikunderlag. Olycks- och skaderegistrering är ett viktigt underlag för att vi ska kunna förebygga på ett bra sätt, säger Katarina Rydberg och fortsätter:

– Men det är viljan och målsättningen att förebygga som är avgörande för att minska olyckor och skador.

Säkerhetsfrågorna hänger nära ihop med delaktighet och utveckling. Det är viktigt att utgå från ett barnperspektiv.  Katarina Rydberg berättar om ett lyckat initiativ med så kallade trygghetsvandringar i Rudsskolan i Karlstad.

– Eleverna kan peka ut vilka platser som de upplever är otrygga och osäkra och berätta varför. Ett utmärkt, handfast och enkelt sätt att identifiera risker!