Bris-rapporten: Myndigheterna sviker utsatta barn

1970 misshandlades en liten flicka till döds av sina föräldrar. Dådet väckte starka reaktioner i samhället. Det var upptakten till att Bris bildades. I år fyller organisationen 40 år.

Antalet barn som kontaktar Bris har ökat stadigt över åren. Under 2010 registrerade Bris 23 728 stödjande kontakter.  Det framkom idag när Bris lanserade sin årsrapport på ABF-huset i Stockholm.

– Många barn som hör av sig till oss bär på en hemlighet. De vill inte berätta – bara att allt ska bli bra. Men det blir inte alltid så, säger Göran Harnesk generalsekreterare för Bris.

Det är i hemmet – som ska vara en trygg plats – som våld och övergrepp oftast sker. Orsakerna är föräldrar som missbrukar alkohol, lider av psykisk sjukdom eller av olika skäl tappar fattningen.

Allt fler samtal handlar också om de kontakter som barn och unga har med myndigheter; främst socialtjänst, skola och barn- och ungdomspsykiatrin.

”Vuxna tror mer på vuxna”
Ynka 10 procent av alla barn som utsatts för övergrepp kommer till myndigheternas kännedom. Många barn avstår helt enkelt från att söka hjälp hos myndigheter, det vet vi från tidigare utredningar.

En webbenkät som Bris nyligen genomfört visar att 41 procent av dem som kontaktat en myndighet inte fått den hjälp de önskat. Oroväckande är att 37 procent ansåg att deras liv försämrats efter kontakt med någon myndighet. Tystnadsplikten respekteras inte alltid och information förs vidare, berättar barnen.

De barn som mot alla odds vågar slå larm bemöts ofta av misstro eller ifrågasättande. Omgivningen tror att barnen ljuger eller överdriver.  Många vittnar om att vuxna tror mer på vuxna. Därför är den nya lagstiftningen som innebär att socialtjänsten har rätt att prata med barnen enskilt, utan föräldrarnas godkännande, så viktig.

En stor brist som Bris ser är att professioner som arbetar med utsatta barn, exempelvis socialsekreterare, inte har kunskap om att lyssna på barns behov på deras villkor.

En annan försvårande omständighet är att BUP:s uppdrag har förändrats på senare år. Idag krävs svårare psykisk sjukdom för att få hjälp. En flicka som kontaktade Bris undrade hur djupt hon var tvungen att skära sig för att få komma på ett samtal.

Placerade barn särskilt utsatta
Många placerade barn och unga sökte under förra året kontakt med Bris. Återkommande i deras berättelser är kränkningar och bestraffningsmetoder och ett oprofessionellt förhållningssätt hos personalen på institutionerna. Det handlar om barn som först har utsatts i sina egna familjer, och sedan utsätts igen när de är i samhällets vård.

– Alla barn som känner sig utsatta ska ha någon som lyssnar och bekräftar dem.  Lika viktigt är att barn förstår när de har rätt att begära hjälp och stöd och vet vart de kan vända sig, säger Göran Harnesk.

Idag är det ett lotteri, anser han. Det finns kommuner som jobbar rätt och bra. Men på många håll saknas resurser och man sparar in på allt som inte är lagstadgat, vilket drabbar barnen.

Dagen avslutades med en paneldebatt där bland andra barn- och äldreminister Maria Larsson och barnombudsman Fredrik Malmberg medverkade.

Barnministern lovade att lyssna på barnrättsaktörernas förslag om att skapa ett nationellt barnfridscentrum för forskning och kunskapsutbyte. Barnombudsmannen betonade vikten av att lyssna på barn som experter på sin egen livssituation.