”Att sitta i häkte gör något med barn och unga”

Förra året häktades 155 barn i Sverige. Precis som de vuxna tillbringar de allt längre tid i häktet. Fler får också sina mänskliga rättigheter inskränkta genom restriktioner. En bidragande orsak är de stora mängder information som lagras i mobiltelefoner och datorer och utbredningen av organiserade kriminella nätverk som försvårar utredningarna.

Martin Höög, chef för häktet i Umeå, gästade det nordiska barnombudsmannamötet i slutet av maj. Han efterlyser en helhetssyn på barn som blir lagöverträdare.

– Det behövs andra former för frihetsberövande än dagens häkten, med exempelvis socialtjänsten som ansvarig.

Enligt häkteslagen ska minderåriga inte blandas med vuxna. Förutom det finns inga särskilda regler i lagen för de barn och unga som häktas i Sverige.

Merparten av de som häktas får restriktioner – även ungdomarna. Det kan innebära att de inte får använda telefon eller se på tv. Många tvingas också vara isolerade tills deras mål tas upp i tingsrättsförhandling. De får varken umgås med andra i häktet eller ta emot besök av anhöriga. Däremot kan den som vill träffa frivilliga besöksgrupper eller en präst.

– Det är en stark form av myndighetsutövning. Vi försöker trots det att skapa tillfällen för kontakt med familjen. Exempelvis kan den polis som utreder ärendet komma till häktet och ringa upp familjen tillsammans med den häktade, säger Martin Höög.

Sista utväg
Det är tingsrätten som beslutar om en person ska häktas och om denne ska ha restriktioner. De flesta tingsrätter är försiktiga när det handlar om minderåriga och ser ett häktande som en sista utväg.

En tidigare behandling kanske inte fungerar. Det kan röra sig om grova brott där flera personer är inblandade där man vill försäkra sig om att utredningen kan genomföras. Eller att man vill sätta ett kraftfullt stopp för ett narkotikamissbruk.

De flesta häkten har ingen särskild avdelning för minderåriga. Det är helt enkelt för få ungdomar som hamnar i häkte. Häktena i Stockholm, Göteborg och Malmö har ett särskilt uppdrag att jobba med barn och unga. Där finns högre personaltäthet, kompetens och resurser.

– I övrigt har vi litet utrymme att gå utanför lagar och förordningar och de årliga uppdrag vi får från regeringen. Vi försöker utgå från individens behov när det gäller prioriteringar – inte ålder eller typ av brott, säger Martin Höög.

Låsta miljöer
– Häktena är låsta miljöer. Att sitta i häkte gör något med barn och unga, säger Martin Höög.

Toaletterna i cellerna saknar dörrar, besticken räknas, sladdarna är korta och ytorna släta. Allt för att man inte ska kunna skada sig.

Alla har rätt till en timmes utevistelse om dagen. En ung person som sitter i fängelse får som jämförelse gå i skolan, delta i behandlingsprogram och gemensamma måltider.

I häktet finns det inget att förhålla sig till tidsmässigt, vilket är svårt för många. Du kan vara häktad hur länge som helst men när det gäller unga lagöverträdare försöker man i möjligaste mån påskynda utredningar och rättsprocessen. Beslutet förlängs med två veckor i taget.

Försöker bryta isoleringen
– Vi försöker bryta isoleringen, uppmuntra och stötta ungdomarna till att aktivera sig.

Åren 2007-2008 sköljde en självmordsvåg över landets häkten. Det ledde till nya rutiner. Nu screenas alla som häktas och den som behöver får kontakt med en psykolog. Vid behov görs även en psykiatrisk bedömning på sjukhus.

– Kommunikation är det viktigaste hjälpmedlet. Personalen måste vara aktivt lyhörd, menar Martin Höög.

De långa häktestiderna är ett problem. I häktet är det inte tillåtet att jobba med påverkan och behandling eftersom personen ännu inte är dömd. Personalen får endast motivera den häktade att reflektera över sin situation.

I och med att de flesta blir frisläppta efter att ha avtjänat två tredjedelar av strafftiden kan det bli lite tid kvar till behandling.

– Någon form av strukturerat program borde börja omedelbart när en ungdom grips för att kunna jobba med personen hela vägen fram till ett frisläppande, menar Martin Höög.

– Hur ska den här personen annars integreras i samhället sedan?