Barnombudsmannen ska pejla hur Sveriges kommuner lever upp till barnkonventionen

Barnombudsmannen får i uppdrag av regeringen att sprida och kommunicera den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Uppdraget löper över tre år. Barnombudsmannen får 3,7 miljoner kronor för 2012.

Det har gått drygt 20 år sedan Sverige förband sig att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Trots många viktiga insatser återstår ett antal utmaningar för att barnkonventionen ska bli verklighet för Sveriges två miljoner barn. Det handlar särskilt om hur rättigheterna tillgodoses för barn som befinner sig i utsatta situationer. Men också om barns rätt att komma till tals i frågor som rör dem, vilket är långtifrån självklart.

Därför fick Barnombudsmannen i september 2011 i uppdrag av regeringen att ta fram en kommunikationsstrategi med konkreta åtgärder. I det förslag som Barnombudsmannen presenterade i februari ligger fokus på dialog mellan beslutsfattare och barn och unga på lokal nivå.

– Barn och unga är experter på hur det är att leva som barn i Sverige idag. De vet hur barnkonventionen funkar i praktiken. Vi ska lyssna till vad de har att säga om sin situation och förmedla deras erfarenheter och synpunkter till lokala beslutsfattare för att förändra, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Idag lanseras också Max18, ett webbaserat uppföljningssystem som Barnombudsmannen utvecklat på regeringens uppdrag. Här finns fakta om barns levnadsvillkor som gör det möjligt för beslutsfattare inom kommuner, landsting och statliga myndigheter att följa upp barnkonventionens genomförande i Sverige. Barnombudsmannen kommer att använda sig av den statistik som Max18 innehåller för att välja ut vilka kommuner och landsting som ska pejlas.

– För kommunerna finns det tydliga vinster med att stärka barns rättigheter. De får bättre underbyggda beslut, värdefulla insikter som bidrar till att utveckla verksamheten och möjlighet att bli föregångare på området, säger Fredrik Malmberg.