Hur begripliga är domar och beslut som rör barn?

Utge skadestånd. Vårdbehov föreligger. Avskiljning påbörjas. Så kan det stå i domar och beslut som riktar sig till barn och unga. Men vad betyder det egentligen? Och hur stor chans är det att personen som berörs förstår?

Juridikstudenten Fredrik Berglund, som praktiserade på Barnombudsmannen förra hösten, har granskat hur domar och beslut inom rättsväsendet är anpassade för barn. Resultatet redovisas i uppsatsen ”Att skriva juridik för barn”.

Varför är det här så viktigt?
Varje år vårdas cirka 20 000 barn och ungdomar inom ramen för socialtjänsten. Omkring 1 000 placeras på ett så kallat särskilt ungdomshem. Hundratalet av dessa döms till sluten ungdomsvård.
– En ungdom som döms till sluten ungdomsvård eller omhändertas för vård utsätts för samhällets mest ingripande tvångsåtgärd – inlåsning. I ett demokratiskt samhälle måste en person som blir inlåst av samhället förstå varför samhället reagerar, menar Fredrik Berglund.

Lagen är tydlig
Den svenska språklagen säger för övrigt att texter från myndigheter ska vara vårdade, enkla och begripliga. Det är förstås än viktigare när de riktar sig till barn och unga.

Fredrik Berglund har tittat på läsbarhet och begriplighet. LIX är en metod som mäter läsbarhet utifrån hur många och långa ord en text innehåller och hur långa meningarna är. Men LIX ger inte hela sanningen.

Man måste även se om en text är begriplig, vilket är svårare att mäta. Ett verktyg är Klarspråkstestet som finns tillgängligt på Språkrådets webbplats. För att förstå en text måste läsaren förstå de ord som ingår i texten. En bra början är att undvika de ord som finns på Statsrådsberedningens svarta lista.

Vad kan man då göra för att barn och ungdomar ska förstå vad det står i domar och beslut?

– Ett alternativ till dagens domar och beslut skulle kunna vara en sammanfattning som utgår från vad den unge vill veta – i regel vad rätten eller myndigheten har kommit fram till – och vilka konsekvenser det får för personen.

Muntliga besked
Eftersom många har svårt för att läsa kan man också tänka sig att de som företräder ungdomen i rätten förklarar vad en dom eller ett beslut innebär. Då skulle ungdomen också få möjlighet att ställa frågor. Idag får många bara ett skrivet papper i händerna där det står att de blivit dömda, omhändertagna eller kroppsvisiterade.

Fredrik Berglund önskar också att juristutbildningarna skulle bli bättre på att förbereda sina studenter på att de måste kunna anpassa juridiska texter efter mottagaren.

Hur många LIX den här texten landar på? Det kan du räkna ut här: www.lix.se