Debatt: Att rekrytera ungdomar till väpnade grupper som IS måste bli ett krigsbrott

Hänsynslösa rekryterare lockar barn och unga i Sverige och andra länder att ansluta sig till IS och den terror som rörelsen utövar. Syftet med rekryteringen är att använda pojkarna och flickorna som barnsoldater, men också till hushållsarbete och sexuella tjänster.

Det här följer ett mönster vi känner igen. I allt högre grad drabbas barn och unga av väpnade konflikter. De blir allt oftare direkta måltavlor för krigs- och våldshandlingar med terror riktade mot bland annat skolor som i attackerna i Kenya och Pakistan. Men i allt högre grad tränas och utnyttjas barn också för att bli utförare av terror och krigshandlingar. Några exempel på detta är Rwandas ungdomsmiliser under folkmordet, barnsoldaterna i Sierra Leone och barn som utnyttjas som självmordsbombare i Afghanistan.

FN har satt som mål att inga barn ska användas som barnsoldater 2016. Det målet blir svårt att uppnå. Just nu antas cirka 250 000 barn användas i mer än 30 olika världskonflikter. Cirka 40 procent är flickor. Barn används eftersom de är lättare att övertyga (hjärntvätta), är beredda att ta större risker, äter mindre och inte kräver betalning.

Det här är en brutal verklighet som Sverige har kunnat betrakta på avstånd. Nu är läget annorlunda. Säkerhetspolisen kan vittna om att även barn och unga från Sverige reser till krigszoner och att det pågår aktiv rekrytering i flera svenska städer.

Kampen mot att barn och unga utnyttjas på detta brutala sätt måste föras ständigt och positionerna måste flyttas fram. Försvarshögskolan och Mona Sahlin som är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism presenterade i samband med Almedalsveckan åtgärder som handlar om förebyggande insatser på lokal nivå. Många av förslagen syftar till att ge barn och unga information och stöd att stå emot extremism. Detta är helt nödvändigt, men det krävs också skarpare åtgärder mot de personer som med stor kraft försöker värva barn och unga.

Därför är det djupt bekymmersamt att riksdagen så sent som ifjol fattade beslut om att den som rekryterar barn som är 15 år eller äldre inte ska kunna straffas för krigsförbrytelser när det gäller rekrytering till väpnade styrkor eller användning av barn i strid - barnsoldater. I remissomgången förordade bland annat Barnombudsmannen, Röda Korset och Advokatsamfundet att alla barn under 18 år skulle skyddas. Sverige fick också frågor om detta tidigare i år i samband med granskningen av FN:s barnrättskommitté. Barnrättskommittén kritiserar Sverige för att det inte finns några mekanismer för att samla in uppgifter om barn som har rekryterats eller använts i fientligheter utomlands.

För att stärka skyddet av barn i väpnade konflikter och för att säkerställa att förövare kan ställas till svars för sina handlingar så har FN:s säkerhetsråd pekat ut sex förbrytelser mot barn som särskilt allvarliga. Dessa är:

• Dödande eller lemlästande av barn
• Rekrytering eller användande av barn som soldater
• Sexuellt våld mot barn
• Attacker på skolor eller sjukhus
• Förhindrande av humanitär assistans till barn
• Bortförande av barn

Sverige har genom åren haft en pådrivande roll i arbetet för mänskliga rättigheter. Vi har inte minst understrukit vikten av att länder ratificerar tilläggsprotokollet till barnkonventionen om barns inblandning i väpnad konflikt som ger barn under 18 år skydd. Protokollet har nu ratificerats av 159 länder.

Det faktum att barn som fyllt 15 år inte skyddas mot att användas som barnsoldater i den nyligen antagna lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser innebär ett steg tillbaka jämfört med barnkonventionens tilläggsprotokoll. I praktiken har barn som fyllt 15 år därmed inte ett starkare skydd än vuxna. En person som rekryterar en 14-åring till en väpnad konflikt kan dömas för krigsförbrytelse till fängelse i högst sex år. Men skulle samma rekryterare värva en 15-åring för att utföra terroristbrott eller annan särskilt allvarlig brottslighet måste en helt annan lag användas och då är maxstraffet fängelse i högst två år. Det här skickar en helt felaktig signal i en tid när alltfler ungdomar värvas av skrupelfria rekryterare.

Barnombudsmannen anser att lagen som ska skydda barn mot krigsförbrytelser ska utgå från den åldersgräns som gäller i barnkonventionens tilläggsprotokoll. Det betyder att den som använder ett barn som inte fyllt arton år för direkt deltagande i fientligheter, rekryterar ett barn till väpnade grupper eller genom obligatorisk rekrytering tar ut ett barn till nationella väpnade styrkor ska kunna dömas för krigsförbrytelse.

Det argument som framfördes i propositionen för att sätta 15 år som gräns handlade om att en 18 årsgräns ännu inte skulle kunna ses som del av allmän folkrätt. Det är inget bärande argument, av två skäl. Det tar ingen hänsyn till den utveckling som skett det senaste decenniet när allt fler länder ratificerat tilläggsprotokollet och därmed erkänt 18 års-gränsen. I nuläget är det enbart ett fåtal länder som inte ratificerat. Argumentet är också problematiskt eftersom det innebär att vi i Sverige frånsäger oss den möjlighet vi har att låta vår lagstiftning ligga i framkant och på så sätt driva utvecklingen av folkrätten vidare framåt.

Och det senare behövs i en tid när väpnade rörelser sätter i system att utnyttja barn och unga till att utföra krigshandlingar. Att medverka till att rekrytera ungdomar till detta och därmed ödelägga deras och andras liv måste ses som det oerhört allvarliga brott det handlar om – det är en krigsförbrytelse.

Fredrik Malmberg
barnombudsman

Läs vårt remissvar