Aktivera dubbelklick

Läs upp webbplatsen

Tips: Du kan dubbelklicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst

Barnets bästa i fokus på Nordiska barnavårdskongressen

”Barnets bästa i ett nordiskt perspektiv – goda exempel och utmaningar” var temat på Nordiska barnavårdskongressen som ägde rum i Åbo i slutet av augusti. Då möttes yrkesverksamma från socialtjänst, skola, stödorganisationer och tillsynsmyndigheter för att utbyta erfarenheter om hur barnets bästa kan förverkligas.

En av deltagarna var Karin Röbäck de Souza. Hon arbetar som utredare på Barnombudsmannen och är verksam som forskare vid Institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet.

Karin presenterade en studie som handlar om utveckling av insatser och risk-och skyddsbedömningar för barn som upplevt våld i familjen. Ett regeringsuppdrag för Socialstyrelsens räkning som flera forskare medverkat i under ledning av professor Anders Broberg.

– Vi har utformat strukturerade kartläggningsformulär som testats i olika verksamheter. Syftet är att få socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och liknande verksamheter att rutinmässigt fråga om våld, berättar Karin.

Ett första steg är att uppmärksamma och upptäcka våld. Men även risk- och skyddsbedömningar behöver utvecklas, liksom anpassade insatser. Nästa steg är att ta fram en vägledning. Så att de som använder materialet får hjälp att tolka den information som de får fram, för att göra bra bedömningar.

Verksamheterna har också prövat en fördjupad risk- och skyddsintervju i familjer där det förekommit våld de senaste tre åren och barnet har fortsatt umgänge med den våldsutövande föräldern.

Vad fick du själv med dig hem för matnyttigt?

– Forskarna Marit Skivenes och Tarja Pösö höll en presentation som gav perspektiv på socialtjänsten och vilka beslut man tar om insatser. De hade satt ihop ett fiktivt fall och jämfört hur det hanterats i Norge, Finland, England och USA.

Inte oväntat var skillnaderna mellan länderna större än inom ett land. De olika systemen avspeglades även i människors attityder.

– Forskarna hade förutom socialarbetare och domare även frågat allmänheten om vad de ansåg att socialtjänsten borde göra i situationen. Det var ett spännande grepp som jag inte hört om tidigare!

Här kan du ta del av Karin Röbäck de Souzas studie.

Nästa vecka presenterar Karin studien på Bokmässan i Göteborg. Då är även Barnombudsmannens program- och utredningschef Anna Karin Hildingson Boqvist på plats för att berätta om vår årsrapport om barn med erfarenhet av kränkningar och trakasserier i skolan.

Senaste nytt från Barnombudsmannen

Barnombudsmannen kommenterar statsbudgeten 2021 »

Idag lämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen. I budgetpropositionen finns flera satsningar som rör barn. Sedan första januari är barnkonventionen lag och i enlighet med den ska barns rättigheter beaktas i regeringens budget.

    Utbildningar i höst »

    Den Vägledning som regeringen tagit fram är tänkt att fungera som ett generellt stöd för olika aktörer vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen men också som en utgångspunkt för ett fortsatt utvecklingsarbete hos er. Vägledningen fokuserar inte på något specifikt rättsområde eller någon specifik verksamhet utan utgör en metod och en modell.

      Internationell undersökning om Covid-19 »

      En undersökning gjord av ENOC, Europeiska nätverket för barnombudsmän, och Unicef: ”Ombudspersons and commisioners for childrens challenges and responses to Covid-19"; 23 ...

        Till nyhetsarkivet