Barnrättskommittén hoppas att Sveriges barn får glädje av kommande rekommendationer

Stödet för barn i utsatta situationer och barns rätt att komma till tals stod i fokus när Barnrättskommittén granskade hur Sverige lever upp till barnkonventionen.

Den första dagen av Barnrättskommitténs granskning av Sverige behandlades bland annat barkonventionens rättsliga ställning i Sverige, Barnombudsmannens roll, barns kunskap om sina mänskliga rättigheter och hur dessa respekteras när de befinner sig i en utsatt situation.

Sveriges regering fanns på plats med en delegation bestående av representanter från socialdepartementet, utbildningsdepartementet, justitiedepartementet och utrikesdepartementet för att besvara kommitténs frågor.

Barnrättskommittén uttryckte oro över de tvångsmedel som är tillåtna i Sverige. Exempelvis att barn kan bältas i två timmar inom psykiatrin och hur barn som är placerade på särskilda ungdomshem och i arrest och häkte kan isoleras.

Under den andra och avslutande dagen för Barnrättskommitténs granskning svarade regeringens delegation på frågor om allt från barns rättigheter i familjen, hur rätten till utbildning tillgodoses för barn med särskilda behov och hur asylsökande barn får komma till tals vid utredningar.

Oro för barn som frihetsberövas
Barnrättskommittén uttryckte sin oro över hur barn som frihetsberövas på grund av misstanke om brott behandlas. Kommittén argumenterade kraftfullt för att Sverige bör ha tidsgränser när det gäller hur länge ett barn som misstänks för brott kan hållas i häkte före åtal och rättegång.

- Regeringen tar inte frågan på tillräckligt stort allvar, anser barnombudsman Fredrik Malmberg.

Regeringen betonade vikten av att barn i utsatta situationer känner till och kan få kontakt med socialtjänsten för att få hjälp. Man berättade också om det arbete som Barnombudsmannen och Socialstyrelsen fått i uppdrag för att göra socialtjänsten mer känd och tillgänglig för barn.

Barns rätt att komma till tals i frågor som rör det var en fråga som gick igen på många områden. Barnrättskommittén uttryckte sin förvåning över det så kallade olämplighetsrekvisitet i svensk lag som säger att barn har rätt att uttrycka sina åsikter utifrån ålder och mognad, så länge det inte är olämpligt.

- När är det någonsin olämpligt att lyssna till barn? Det går att göra på många olika sätt. Och vem avgör när det inte är lämpligt, frågade en av rapportörerna retoriskt.

Önskar svar om rasism och diskriminering
Rasism och diskriminering av barn med funktionsnedsättning, barn som tillhör minoritetsgrupper och barn med ursprung i andra länder var också återkommande frågor där Barnrättskommittén krävde svar på vad Sverige gör konkret för att motverka detta.

Barnrättskommittén var nöjd med att den svenska regeringen annonserat att barnkonventionen ska bli lag. Samtidigt ifrågasatte Barnrättskommittén varför Sverige inte vill ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. Det handlar om att barn ska kunna få sin sak prövad när deras rättigheter kränks.

- Lagstiftning är en sak, barns verklighet en annan. Det vet vi från våra möten med barn och unga, säger Fredrik Malmberg.

En annan aktuell fråga som berördes var rekryteringen av barn till väpnade konflikter. Barnrättskommittén är kritisk mot att Sverige inte vill kriminalisera rekrytering av barn i åldrarna 15-18 år till väpnade konflikter.

- Jag beklagar Sveriges inställning eftersom vi ser att det är en växande problematik att barn utnyttjas i väpnade konflikter, säger Fredrik Malmberg.

Den 4 februari kommer Barnrättskommitténs slutliga rekommendationer om hur Sverige kan bli bättre på att förverkliga barns rättigheter.