Almedalen: Fastspänd i skolan, inlåst på boendet – hur undviker vi tvång och begränsning vid autism?

Trots att vi vet att tvångsåtgärder inte är bra förekommer det i både skolan och vården. Barn med funktionsnedsättning löper extra stor risk för att utsättas för tvång. Men tvångsåtgärder går att undvika med rätt bemötande och arbetssätt, menar Autism- och Aspergerförbundet som ordnar en paneldiskussion om detta under Almedalsveckan. 

Ordet Barnrättstorget i olika färger

Barnombudsmannens program- och utredningschef Anna Karin Boqvist är en av talarna. 

– Vi har mött barn och unga i många utsatta situationer, vissa med erfarenhet av tvångsåtgärder. Jag kommer att prata om hur de uppfattar tvånget utifrån sin funktionsnedsättning, säger hon.

Barnombudsmannens medarbetare har genom åren mött barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på statens särskilda ungdomshem (SIS), hem för vård eller boende (HVB) och inom den psykiatriska slutenvården.

– Just nu är vi ute och träffar barn med olika slags funktionsnedsättningar för att ta del av deras erfarenheter. Vad det arbetet ger vet vi inte än men barnens röster kommer att vara med i Barnombudsmannens årsrapport 2016.

Sverige har fått kritik av FN:s barnrättskommitté, FN:s tortyrkommitté och FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för hur tvångsåtgärder som avskiljning och fastspänning med bälte används.

I augusti 2014 föreslog regeringen att lagstiftningen skulle skärpas för att minska användningen av tvångsåtgärder inom psykiatrin. Läs mer i promemorian Delaktighet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård.

– Om vi tillåter tvångsåtgärder är det viktigt att det sker i enlighet med internationella konventioner, säger Anna Karin Boqvist.

Texten ingår i Barnombudsmannens nyhetsbrev nr 4 2015