Aktivera dubbelklick

Läs upp webbplatsen

Tips: Du kan dubbelklicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst

Vad har barn och unga för möjlighet att klaga?

Regeringen har för avsikt att göra barnkonventionen till lag i Sverige. Men för att barnkonventionen ska bli verklighet i barns vardag måste de ha möjlighet att föra fram klagomål och få upprättelse när deras rättigheter kränks.

Barnombudsmannen granskar nu vad barn och unga har för möjligheter att klaga idag.

Det tredje tilläggsprotokollet trädde i kraft i april 2014. Det ger barn i de länder som har antagit protokollet möjlighet att vända sig till FN:s barnrättskommitté i Genève för att få ett ärende prövat– om detta inte gått att lösa i hemlandet. Att det finns ett fungerande system som är anpassat för barn är en viktig del i genomförandet av barnkonventionen, menar barnrättskommittén.

I dagsläget har 18 av världens knappt 200 länder antagit det tredje tilläggsprotokollet. Tyskland och Spanien tillhör dessa. Bland de nordiska länderna har intresset varit svalt. Hittills har endast Finland skrivit under protokollet, men alltså inte tagit steget fullt ut och antagit det.

Barnombudsmannen tittar närmare på vad lagstiftningen säger. En enkät skickas också till ett urval av myndigheter som får svara på vilka möjligheter barn och unga har att vända sig dit med frågor och klagomål. Det handlar om myndigheter med ansvar för bland annat skolfrågor, socialtjänsten, vård och omsorg och rättsväsendet.

– Vi vill få en bild av vilka faktiska möjligheter att föra fram klagomål som finns för barn i Sverige idag, säger Julia Nordin Johansson, jurist hos Barnombudsmannen.

Poängen är att ta reda på om det finns luckor i det svenska systemet, vad som saknas och vad som behöver ses över.

– Detta har återkommit i alla Barnombudsmannens årsrapporter. Att barn inte vet var de ska vända sig om deras rättigheter inte tillgodoses eller kanske till och med kränks, säger Julia Nordin Johansson.

Ännu har inget ärende prövats av barnrättskommittén. Barnombudsmannen bevakar utvecklingen och ser fram emot att ta del av det första fallet.

Du kan läsa mer om det tredje tilläggsprotokollet på www.childrightsconnect.org

Senaste nytt från Barnombudsmannen

Barnombudsmannen Anita Wickström

Ny rapport: ensamkommande barn som försvinner »

Sedan 2014 har drygt 1 700 ensamkommande barn försvunnit. Vi vet fortfarande inte var mer än 1 400 av dem är eller vad som hänt dem. Barnombudsmannen visar i en ny rapport vad som kan hända barnen som försvinner, och varför de avviker från de boenden som de placerats på. Rapporten har överlämnats till regeringen i dag.

    Barnminister Åsa Regnér

    Nu får Barnombudsmannen skyldighet att anmäla om barn far illa »

    Tidigare har Barnombudsmannens anmälningsskyldighet till socialtjänsten i fall då barn far illa skiljt sig från andra myndigheters ansvar. Nu har regeringen fattat det sista beslutet för att samma skyldighet ska gälla för Barnombudsmannen som för andra myndigheter som i sin verksamhet har kontakt med barn. Lagändringarna ska träda i kraft 1 januari 2018.

      Anita Wickström, vikarierande barnombudsman.

      "Ensamkommande barn måste få tillgång till BUP" »

      Ensamkommande barn som mår psykiskt dåligt måste få tillgång till barn- och ungdomspsykiatrin i större utsträckning. Det är ett av förslagen som Barnombudsmannen presenterar efter överläggningar med kommuner, landsting och regioner.

        Till nyhetsarkivet