Almedalen: Vem lyssnar på barnen och hur? Ett samtal om barnet i asylprocessen

Under årets fem första månader sökte drygt 22 ooo personer asyl i Sverige. Omkring 7 300 av dem var barn och cirka 3 100 kom ensamma utan vårdnadshavare. Hur arbetar Migrationsverkets med barn i asylprocessen? Det är temat för ett av myndighetens seminarier i Almedalen.

Ordet Barnrättstorget i olika färger

Samtalet tar avstamp i två av barnkonventionens artiklar. Artikel 3 som handlar om att alla beslut som rör ett barn ska ta hänsyn till vad som är bäst för honom eller henne, och artikel 12 som säger att barnet har rätt att komma till tals i frågor som rör honom eller henne.

Rättigheterna ska genomsyra hela asylprocessen: från praktiska saker som hur utredningen genomförs, tidsperspektivet och logistiken kring detta, men också bemötandet av barnen.

Hur tillgodoses då rättigheterna i praktiken? Det ska Dona Hariri, jurist på Barnombudsmannen med ansvar för migrationsfrågor, prata om.

– Information och kompetens är centrala frågor. Jag kommer att lyfta fram vikten av att barnen får en tolk och en god man, och att Migrationsverkets handläggare bemöter varje barn utifrån hans eller hennes behov och förutsättningar, säger hon.

Andra viktiga aspekter för hur barn upplever asylprocessen handlar om hur miljön där samtalen genomförs ser ut. Och om de är själva eller har någon med sig på samtalen med sin handläggare.

FN:s barnrättskommitté har belyst de ensamkommande barnens särskilda utsatthet med ökad risk att fara illa och utsättas för människohandel.
Även om Sverige tar emot allt fler ensamkommande barn, kommer merparten av de asylsökande barnen fortfarande tillsammans med sina anhöriga. Men hur säkerställer vi att det faktiskt är barnens vårdnadshavare, undrar hon retoriskt.

– Det är en anledning till varför det är så viktigt att barn får hjälp att komma till tals i asylprocessen, anser hon.

Texten ingår i Barnombudsmannens nyhetsbrev nr 4 2015