Almedalen: Vuxna måste ta mer ansvar - om kränkningar och trakasserier i skolan

Barn ska känna sig trygga i skolan, det var en av de slutsatser som framfördes på Barnombudsmannens seminarium ”Välkommen till verkligheten” på barnrättstorget i Almedalen.

Ordet Barnrättstorget i olika färger

Barnombudsmannen har mött 89 barn och unga och granskat hur de mänskliga rättigheterna respekteras för den som upplever kränkningar och trakasserier i skolan. 

De barn och unga som Barnombudsmannen har mött har haft olika erfarenheter av kräkningar i skolan, en del har varit utsatta, en del har utsatt andra. Barnens berättelser finns sammanfattade i Barnombudsmannens rapport som lämnades till regeringen i mars år.

Barnen berättar om stora brister. Barn vet inte hur de ska få hjälp när de är utsatta. Barn berättar också att även om kränkningarna till sist upphör så lämnas de ensamma med den skada kränkningarna orsakat.

Det absolut viktigaste är att man kan göra något åt den här ensamheten i den här svåra situationen som många barn och unga ger uttryck för, man måste bryta ner den här barriären för att få hjälp. Det finns en rädsla hos barnen för hur de vuxna ska ta emot informationen om en kränkning, sa Fredrik Malmberg.

Barn och elevombudet, BEO fick förra året in 1300 anmälningar om kränkningar, och 40 procent av dem handlade om att skolpersonal hade kränkt elever.

För de barn och elever som utsätts för kränkningar av vuxna så blir det som en dubbel kränkning. När vi pratar med de barnen så berättar de att de upplever att de har blivit svikna två gånger, dels av kränkningen i sig med också för att den kommer från en vuxen som man förväntas ha förtroenden för, sa Caroline Grufman Dyrefors, Barn- och Elevombud, BEO.

Hon berättade också att en undersökning från skolinspektionen visar att 1 av 7 elever i årskurs 9 är rädd för någon personal i skolan.

Förra året fattade BEO 150 beslut där vi konstaterade att en elev blivit kränkt av en vuxen i skolan.

Mathias Åström, Lärarförbundet, menade att skolan idag är en del av samhället och att vi måste ha en bred bild av vad vi behöver göra i ett samhälle för att också fånga skolan.

Skolan är inte någon isolerad företeelse utan en reflektion över det svenska samhället på gott och ont. Jag tror att det är en viktig utgångspunkt när vi pratar om det här. 

Lärare är en väldigt viktig målgrupp för Barnombudsmannens rapport och i arbetet har myndigheten haft fördjupade dialoger med lärare, skolhuvudmän och myndigheter för att ta det ett steg längre och titta praktiskt framåt vad vi kan göra.

Generellt sett så vill ju både elever och lärare ha en trygg skola. Och det är skolhuvudmannens uppdrag att fixa det, sa Fredrik Malmberg.
Han beskriver hur de tillsammans kommit fram till vilka brister som finns och vad som behöver göras.

Man har sett brister i skolan på förebyggande och främjande arbete med attityder och förhållningssätt, man har sett en brist på elevdelaktighet, vilka miljöer upplevs som otäcka och farliga, för att kunna ge stöd och hur man kan få trygghet i skolan. Det finns fortfarande en brist på kunskap och kompetens kring skollagstiftningen och man behöver mer fortbildning vad som gäller kring den.

Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Friends har varit med i en Norsk utredning där man har tagit ett brett grepp i frågan och menar att vi kan lära oss mycket av Norge.

 Det har varit väldigt, inspirerande att sitta med i den norska utredningen, där har man tagit ett helhetsgrepp. Norge har gjort en jättesatsning för hela samhället.

Han berättade att den norska utbildningsministern har gått ut och sagt att det absolut viktigaste för hela utbildningssystemet är att barn ska känna sig trygga i skolan. Ett uttalande som Lars Arrhenius gärna välkomnar från vår svenska utbildningsminister.

 Det är 60 tusen barn varje år som är utsatta för mobbning i Sverige. Det här är viktigt, det är nummer ett, barn ska känna sig trygga och det står faktiskt i vår skollag. Det är inspirerande att se att det går att göra något.

Regeringen har aviserat en satsning på förstärkt elevhälsa men Friends menar att det inte räcker.

 Elevhälsan är jätteviktig och inspirerade av det norska initiativet har vi föreslagit ett trygghetslyft där man gör en större satsning på det här området och det handlar mycket om kompetenshöjande insatser för hela skolsystemet.

Vad är det för stöd man behöver som lärare? Kan ett trygghetslyft med kompetenshöjande insatser göra skillnad?

 Vi har under många år haft ett tydligt kunskapsfokus och det trygghetslyft som Lars Arrhenius formulerar ligger väldigt väl i tiden, menade Mathias Åström.

På frågan hur man ska få elever och barn och unga mer delaktiga i det här arbetet mot kränkningar i skolan svarade Karin Rylenius Lärarnas riksförbund.

 Vi måste se skillnad på hur gamla barnen är. Att för barnen att ha förståelse för konsekvenser av sitt handlande kommer först längre upp i åren och därför måste vi anpassa vårt sätt att prata med elever och det ansvar som vi ger elever. 

 Om man blivit utsatt för en allvarlig kränkning då tycker jag att det är jätteviktigt att när man kommit så långt att man har berättat för en vuxen så är det vuxenvärlden som måste ta ansvar.

Caroline Grufman Dyrefors anser att den lagstiftning vi har som skydd för eleverna när det gäller kränkande behandling är både klar och tydlig.

 Vi behöver bara lära oss att tillämpa lagstiftningen för det är ofta där det brister, jag är ute och träffar många skolhuvudmän och fortfarande så träffar jag rektorer som inte har en aning om vilket ansvar de egentligen har.

Det finns en lagstiftning som fungerar bra men det är ändå ett systemfel nånstans när man ser att 2 av 3 skolor brister i det här arbetet och då behövs en större satsning på området, menade Lars Arrhenius.

Caroline Grufman Dyrefors tycker att det mest grundläggande är att lära barnen deras rättigheter.

 För att man överhuvudtaget ska behöva veta att det finns en myndighet att vända sig till när man blir kränkt så behöver man också veta när något är fel och där har skolan en central roll att lära barnen vad som gäller. Att man har rätt att gå i en skola utan att bli kränkt.

Läs mer om rapporten och Barnombudsmannens förslag här