Aktivera dubbelklick

Läs upp webbplatsen

Tips: Du kan dubbelklicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst

Dags att stärka barns rätt att framföra klagomål

Barns och ungas möjligheter att klaga på rättighetskränkningar och få sin sak prövad är starkt begränsade. Det visar en kartläggning som Barnombudsmannen har gjort. Vi anser nu att Barnombudsmannens uppdrag bör utökas med möjligheten att driva enskilda ärenden.

Pojke som tittar bort

Läs rapporten ”Barns och ungas klagomöjligheter”

Barnombudsmannen har de senaste åren systematiskt mött och samtalat med barn och unga i utsatta situationer. Den samlade bilden är att många barn och unga får sina rättigheter åsidosatta i två grundläggande avseenden. Det handlar om rätten att komma till tals och bli lyssnad på och rätten att få sin sak prövad när rättigheter kränks.

Barnkonventionen ställer krav på oberoende, barnanpassade och effektiva instanser dit barn och unga kan vända sig när deras rättigheter kränkts. Barnkonventionen kräver också att barns rättigheter enligt konventionen ska gå att pröva rättsligt. Utifrån barnkonventionen och barnens berättelser har vi därför kartlagt vilka möjligheter barn och unga har att klaga i Sverige i dag. Vi har granskat dels aktuell lagstiftning, dels handläggning och befogenhet hos berörda myndigheter. Vi har också gjort en enkät med ett urval av de myndigheter som hanterar klagomål eller anmälningar från enskilda.

Kartläggningen visar att:

  • Myndigheterna saknar verksamhet riktad mot barn och unga.
    Endast två av myndigheterna uppger att en del av deras verksamhet är särskild riktad mot barn och unga, eller att handläggare har särskild barnkompetens.
  • Myndigheterna saknar information till barn och unga.
    En förutsättning för att kunna klaga är att känna till att möjligheten finns. Endast fem myndigheter uppger att de har information som riktar sig särskilt till barn och unga.
  • Få barn och unga vänder sig till myndigheterna för att klaga.
    De flesta myndigheter i enkäten uppger att de sällan eller mycket sällan har tagit emot klagomål från barn och unga. Med undantag för myndigheter vars verksamheter gäller frågor som rör barn och unga.

Vi konstaterar samtidigt att barn och unga i regel saknar så kallad processbehörighet. Det innebär att de inte kan inleda processer i domstol eller överklaga beslut från myndigheter. Barnen måste i så fall ta hjälp av en ställföreträdare, oftast vårdnadshavaren. Barn och unga har alltså redan i utgångsläget begränsade möjligheter att framföra klagomål.

Till detta kan vi lägga att rättsliga prövningar i sig inte är barnanpassade. I Sverige ställs inte heller krav på tvärvetenskaplig utbildning av domare när det gäller barns rättigheter och behov i exempelvis barnskyddsärenden.

Barnombudsmannens slutsats är att möjligheterna för barn och unga att klaga på rättighetskränkningar är starkt begränsade. Vi anser att Sverige inte lever upp till barnkonventionens krav på tillgång till oberoende instanser som kan ta emot klagomål på ett barnanpassat och effektivt sätt.

Hur kan vi stärka barns rätt att klaga?

Barnombudsmannen har, utifrån möten med barn och unga, i flera år förespråkat ett oberoende barnombud dit barn och unga som fått sina rättigheter kränkta kan vända sig. Enligt FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) bör nationella institutioner för mänskliga rättigheter ha befogenhet att stödja barn som driver rättsprocesser. I dagsläget finns ingen offentlig oberoende institution i Sverige som har i uppdrag att stödja barn i enskilda ärenden inom olika områden.

Behovet av – och stöd för – en oberoende institution för barn lyfts också i betänkandet ”Barns och ungas rätt vid tvångsvård – förslag till ny LVU” (SOU 2015:71). Utredningen tar bland annat upp att många barn känner sig maktlösa i kontakten med myndigheter som socialtjänsten.

Utöka Barnombudsmannens uppdrag

En möjlig väg framåt är att Barnombudsmannens uppdrag utökas.

Barnombudsmannen saknar i dag möjligheter att agera i enskilda ärenden, vilket alla övriga ombudsmän i Sverige har möjlighet att göra. Barnrättskommittén rekommenderar Sverige att utöka Barnombudsmannens mandat till att omfatta befogenheten att ta emot, utreda och hantera klagomål från barn. Vi instämmer i rekommendationerna och anser att Barnombudsmannens uppdrag bör utökas.  

Om Barnombudsmannen får befogenhet att driva enskilda ärenden med barn och unga skulle deras möjligheter att framföra klagomål kunna stärkas. Vi anser därför att Barnombudsmannen ska ha skyldighet att utreda och besluta i samtliga ärenden som barn och unga själva anmält till myndigheten, inklusive ärenden som rör diskriminering enligt diskrimineringslagen. Barnombudsmannen ska också ha möjlighet att företräda enskilda barn i domstol, i ärenden som rör kränkningar av barnets rättigheter enligt barnkonventionen.

Läs förslaget i sin helhet i rapporten

Fakta: Myndigheter i Barnombudsmannens enkät

Allmänna reklamationsnämnden, Barn- och elevombudet, Brottsoffermyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Domstolsverket, Inspektionen för vård och omsorg, Konsumentverket och konsumentombudsmannen, Skolväsendets överklagandenämnd, Skolinspektionen, Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, fyra patientnämnder och två domstolar.

Senaste nytt från Barnombudsmannen

Mindmap

Diskussion i Bryssel om barns rättigheter »

Barnombudsmannen deltar den här veckan i EU-kommissionen forum för barns rättigheter, som i år har fokus på barn i migration. Forumet samlar 250 experter från EU-institutioner, medlemsländer, forskning FN- och frivilligorganisationer.

    Omslag årsrapport Från Insidan 2013

    För många barn i arrest »

    Frihetsberövade barn behandlas inte som barn utan som vuxna. Detta kan få långvariga och svåra konsekvenser för barnet. Under tiden från den 1 juli 2015 till den 30 juni 2016 har minst 2685 insättningar av barn skett i Polismyndighetens arrester.

      Till nyhetsarkivet