De nordiska barnombudsmännen uppmanar Nordens regeringar att göra allt för att säkra rättigheterna för barn på flykt i de nordiska länderna.
Under 2015 kom cirka 90 000 barn och unga till Norden för att söka asyl. Av dem var mer än hälften ensamkommande. Många har upplevt en lång och riskfylld färd genom Europa med svåra fysiska och psykiska påfrestningar. Många har också lämnat nätverk och familj för en osäker framtid i främmande land. Det betyder att många har en ryggsäck av traumatiserande upplevelser och är i behov av extra stöd och uppmärksamhet.
Det stora antalet barn som kommer på flykt till Norden medför i flera avseenden utmaningar att möta barnen med de rättigheter de har enligt internationella konventioner. Det gäller, utöver det direkta mottagandet, också kommunernas behandling av barnen och ungdomarna. Kommunerna – över nationsgränserna – ställs inför stora uppgifter att ge barnen och ungdomarna den hjälp och det stöd de har behov av och krav på.
De gemensamma utmaningarna i förhållande till barn på flykt engagerar de nordiska barnombudsmännen. De framhåller att barn på flykt har rätt till samma möjligheter och villkor som andra barn i de nordiska länderna. Först och främst för att de är barn, med de rättigheter som följer med det. Men också för att länderna har förbundit sig att följa barnkonventionen och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, utifrån att barnen har flyktingstatus.
Även om förhållandena skiljer sig mellan länderna, är det några gemensamma problemområden som bekymrar barnombudsmännen. Det gäller främst de barn som kommer ensamma utan sina familjer. Barnkonventionen och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter ställer krav på särskilt stöd och skydd till dem.
För att undvika att barnen ska fastna i lång väntan kräver de nordiska barnombudsmännen ett ökat fokus på ensamkommande minderårigas rättigheter, bland annat genom en snabb asylprocess och permanenta uppehållstillstånd. Barn som saknar familj bör placeras på rätt ställe med en gång, för att slippa flytta runt. Om barnet har familj i hemlandet, bör det enskilda nordiska landet arbeta för att säkra barnets rätt till ett tryggt familjeliv.
De nordiska barnombudsmännen hoppas att de nordiska ländernas regeringar säkerställer omfattande insatser med utgångspunkt från barnens rättigheter. Barnombudsmännen uppmanar respektive regering att tillförsäkra att alla barn på flykt får:
- Vård och omsorg utifrån det enskilda barnets behov.
- Nödvändig läkarhjälp.
- Kontinuerlig uppföljning av barnets hälsa under hela asylprocessen och även efter placering i kommun.
- Riktade insatser för att främja psykisk hälsa.
- Rätt till utbildning och skolgång på samma sätt som andra barn.
- Tillgång till gemenskap.
- Transparens och rättssäkerhet i asylprocessen.
- En snabb boendeplacering i trygg boendemiljö.
- Trygga och stabila relationer med vuxna som aktivt arbetar för att förhindra att barn och ungdomar försvinner.
Köpenhamn den 27 maj 2016
Anna Lindboe, Norge
Aviåja Egede Lynge, Grönland
Fredrik Malmberg, Sverige
Margret Maria Sigurðardóttir, Island
Tuomas Kurttila, Finland
Per Larsen, Danmark
Senaste nytt från Barnombudsmannen
Därför behövs barnrättslagen »
Riksdagen har nu sagt ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är ett avgörande beslut. - Det här är ett stort steg som kommer att göra stor skillnad för barn, särskilt för barn i utsatta situationer, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.
Elisabeth Dahlin blir ny barnombudsman »
Regeringen har utnämnt Elisabeth Dahlin, idag generalsekreterare för Rädda Barnen, till ny barnombudsman. Vi som jobbar på myndigheten hälsar henne varmt välkommen när hon tillträder i höst.
Så ger vi barn i utsatta områden framtidstron tillbaka »
Barn i utsatta förorter och kommuner växer upp med våld i sin vardag. De bevittnar skottlossningar eller blir själva utsatta för våld i skolan. Vi har tre förslag till regeringen för att ge barn framtidstro, oavsett var de bor.
