De nordiska barnombudsmännen uppmanar Nordens regeringar att göra allt för att säkra rättigheterna för barn på flykt i de nordiska länderna.
Under 2015 kom cirka 90 000 barn och unga till Norden för att söka asyl. Av dem var mer än hälften ensamkommande. Många har upplevt en lång och riskfylld färd genom Europa med svåra fysiska och psykiska påfrestningar. Många har också lämnat nätverk och familj för en osäker framtid i främmande land. Det betyder att många har en ryggsäck av traumatiserande upplevelser och är i behov av extra stöd och uppmärksamhet.
Det stora antalet barn som kommer på flykt till Norden medför i flera avseenden utmaningar att möta barnen med de rättigheter de har enligt internationella konventioner. Det gäller, utöver det direkta mottagandet, också kommunernas behandling av barnen och ungdomarna. Kommunerna – över nationsgränserna – ställs inför stora uppgifter att ge barnen och ungdomarna den hjälp och det stöd de har behov av och krav på.
De gemensamma utmaningarna i förhållande till barn på flykt engagerar de nordiska barnombudsmännen. De framhåller att barn på flykt har rätt till samma möjligheter och villkor som andra barn i de nordiska länderna. Först och främst för att de är barn, med de rättigheter som följer med det. Men också för att länderna har förbundit sig att följa barnkonventionen och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, utifrån att barnen har flyktingstatus.
Även om förhållandena skiljer sig mellan länderna, är det några gemensamma problemområden som bekymrar barnombudsmännen. Det gäller främst de barn som kommer ensamma utan sina familjer. Barnkonventionen och den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter ställer krav på särskilt stöd och skydd till dem.
För att undvika att barnen ska fastna i lång väntan kräver de nordiska barnombudsmännen ett ökat fokus på ensamkommande minderårigas rättigheter, bland annat genom en snabb asylprocess och permanenta uppehållstillstånd. Barn som saknar familj bör placeras på rätt ställe med en gång, för att slippa flytta runt. Om barnet har familj i hemlandet, bör det enskilda nordiska landet arbeta för att säkra barnets rätt till ett tryggt familjeliv.
De nordiska barnombudsmännen hoppas att de nordiska ländernas regeringar säkerställer omfattande insatser med utgångspunkt från barnens rättigheter. Barnombudsmännen uppmanar respektive regering att tillförsäkra att alla barn på flykt får:
- Vård och omsorg utifrån det enskilda barnets behov.
- Nödvändig läkarhjälp.
- Kontinuerlig uppföljning av barnets hälsa under hela asylprocessen och även efter placering i kommun.
- Riktade insatser för att främja psykisk hälsa.
- Rätt till utbildning och skolgång på samma sätt som andra barn.
- Tillgång till gemenskap.
- Transparens och rättssäkerhet i asylprocessen.
- En snabb boendeplacering i trygg boendemiljö.
- Trygga och stabila relationer med vuxna som aktivt arbetar för att förhindra att barn och ungdomar försvinner.
Köpenhamn den 27 maj 2016
Anna Lindboe, Norge
Aviåja Egede Lynge, Grönland
Fredrik Malmberg, Sverige
Margret Maria Sigurðardóttir, Island
Tuomas Kurttila, Finland
Per Larsen, Danmark
Senaste nytt från Barnombudsmannen
Välkommen att hålla ett seminarium på Barnrättstorget 2019 i Almedalen »
Syftet med Barnrättstorget är att belysa barnets rättigheter ur olika perspektiv och samla frågorna på en och samma plats. Genom att samla myndigheter och andra viktiga aktörer kan vi skapa goda förutsättningar för kunskapsspridning och kunskapsutbyte i barnrättsfrågor. Många av tiderna är redan bokade men vi har fortfarande ett antal tider i tältet och ett fåtal tider i seminarielokalen kvar. Tiden går fort så tveka inte att höra av er om ni är intresserade!
Kommande webbseminarium »
Barnombudsmannen kommer under sommaren att genomföra ett webbseminarium. Det är en del av det regeringsuppdrag som Barnombudsmannen har fått för att öka kunskapen om barnkonventionens genomförande – Barnrätt i praktiken.
Fortfarande stora brister när samhället omhändertar barn »
Ett barn som omhändertas av samhället ska få det bättre, aldrig sämre. Men vår årsrapport Vem bryr sig – när samhället blir förälder, visar att det fortfarande finns stora brister när samhället omhändertar barn.
